Houzz Tour: Huset där grannarna blev familj i Malmö
Att leva i Sofielunds Kollektivhus innebär att du har alla fördelar med storfamiljsboende, men även kan dra dig undan till en egen lägenhet.
Sara Norrman
24 april 2016
Editor-in-chief Houzz Sverige.
Att bo i en lägenhet omgiven av en massa andra människor betyder sällan att du äter middag med dina grannar ett par gånger i veckan, eller att ni umgås på varandras balkonger till dagligdags. Men i Sofielunds Kollektivhus i centrala Malmö kände alla varandra redan innan de flyttade in. Och de delar alla uppfattningen att ett kollektivt boende, där man delar på uppgifter som matlagning och städning, är det bäst tänkbara sätt man kan leva.
Att bo i kollektiv är knappast en ny företeelse, men det som är speciellt med Sofielunds är att Malmö stad byggde huset i samarbete med de framtida hyresgästerna som alla har helt självständiga lägenheter förutom de gemensamma utrymmena. Houzz hälsade på i Sofielunds Kollektivhus en ovanligt stillsam dag mitt i veckan.
Att bo i kollektiv är knappast en ny företeelse, men det som är speciellt med Sofielunds är att Malmö stad byggde huset i samarbete med de framtida hyresgästerna som alla har helt självständiga lägenheter förutom de gemensamma utrymmena. Houzz hälsade på i Sofielunds Kollektivhus en ovanligt stillsam dag mitt i veckan.
Det finns två byggnader i kollektivhuset, med totalt 45 lägenheter. De var inflyttningsklara i december 2014, och de 100 nyinflyttade kände redan varann och hade gjort så i flera år.
Hilda Gustafsson, ordförande i boföreningen, förklarar hur projektet föddes. “Föreningen är en kooperativ hyresrättsförening som tar gemensamma beslut om husets skötsel och drift. Föreningen startade 2009 och de som var medlemmar då blev naturligt placerade i en kö. Tillsammans med oss i föreningen skapade arkitektbyrån Kanozi ritningar på kollektivhuset, och kommunala bostadsbolaget MKB ville testa den här modellen och gav grönt ljus.”
Hilda Gustafsson, ordförande i boföreningen, förklarar hur projektet föddes. “Föreningen är en kooperativ hyresrättsförening som tar gemensamma beslut om husets skötsel och drift. Föreningen startade 2009 och de som var medlemmar då blev naturligt placerade i en kö. Tillsammans med oss i föreningen skapade arkitektbyrån Kanozi ritningar på kollektivhuset, och kommunala bostadsbolaget MKB ville testa den här modellen och gav grönt ljus.”
Det finns två måsten på boendet, även om andra aktiviteter är frivilliga. Alla måste laga mat och alla måste städa. Matlagen fixar middag tre dagar i veckan, men det finns planer på en fjärde dag med en finmiddag varje månad. Det tog lite tid att få igång matlaget, eftersom alla måste lära sig att hantera industriköket, samt att laga mat i stora mängder – en middag ska räcka till minst 65 personer. “Ibland blir det fel, ibland räcker maten inte,” säger Hilda. “Alla är ju amatörer så det är viktigt att man har rätt inställning till att bo såhär. Det händer att en del gnäller lite, men då finns det andra som väger upp och peppar.”
Varför valde Hilda själv den här sortens boende? “Jag tyckte det verkade häftigt, eftersom jag jobbar heltid var det alltid så mycket roddande med att få ihop det sociala livet. Här får man ju umgänget gratis, alla finns här runt om mig om jag går ut ur lägenheten.” Men det finns också en politisk tanke som styr valet att bo här. “För det flesta av oss finns en medvetenhet om varför vi vill bo här, det kan vara ur ett socialt perspektiv men också att man vill ha ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart vardagsliv. Det ska också vara ett hus, för människor i alla åldrar och med olika bakgrunder, att trivas i.”
Det finns cirka 100 boende, varav 20 barn, och åldrarna går från 0-75. Det blir en naturlig social sammanhållning, där det är skönt att känna alla och inte bara nicka åt en förbipasserande granne. “Det finns en sammanknytning, en grundinställning runt detta boende som gör att det fungerar”, säger Hilda.
Arkitekturen i sig uppmuntrar också till umgänge, där trappor och gångbryggor skär igenom de boendes uteplatser och balkonger så det blir lättare att stanna upp och prata.
Arkitekturen i sig uppmuntrar också till umgänge, där trappor och gångbryggor skär igenom de boendes uteplatser och balkonger så det blir lättare att stanna upp och prata.
När det gäller kollektivboende är hyresgästerna en blandning av nykomlingar och erfarna. Vera Rastenberger är en veteran när det gäller kollektiv. “Snarare en revolutionär än veteran,” säger hon. “Jag var med redan under ockupationen av Mullvaden 1977, och har bott i kollektiv i Stockholm i 20 år.” Vera var ensamstående med en son och tyckte det blev ensamt och trist för honom, så hon valde ett kollektivboende.
Det bästa med ett sånt här boende enligt Vera är att man aldrig är helt ensam. “Eftersom jag är blind är det skönt att ha hjälp nära till hands. Jag klarar mig bra själv hemma, men häromdagen stekte jag mat och brandlarmet gick. Jag kunde inte få tyst på det, utan gick ut på terrassen och skrek på hjälp. Då kom folk tillströmmande – i vanliga fall hade jag kanske ringt till brandkåren istället.”
“Innan jag flyttade hit bodde jag i ett fint boende här i Malmö, och det var så tyst och väluppfostrat. Det fanns inga barn, och det var bara jag som förde en massa oväsen!” Det här är Veras vardagsrum i hennes lägenhet.
Det finns cirka 45 till 50 kollektivhus i Sverige idag, säger Ulrika Egerö, ordförande i KollektivhusNu. “Danmark måste betraktas som ledande idag, där finns cirka 356 hus/byar. Men sett till vår folkmängd kommer vi nog på andra plats i antal hus, och Danmark har ingen samlande nationell förening som vi. I övrigt finns många kollektivhus/bogemenskaper i Tyskland, Holland och USA.”
De första kollektivhusen i Sverige byggdes i Stockholm på 30, 40- och 50-talet, med anställd personal som skötte restaurang, barnpassning, och tvätt. “I slutet av 70-talet började många efterfråga en ny typ av kollektivhus, som mer byggde på att de boende hjälps åt med matlagning och annat,” säger Ulrika. “Då bildades föreningen Kollektivhus Nu, som drev frågan om byggande av nya kollektivhus. Som ett resultat av det byggde HSB och flera kommunala bostadsbolag denna nya typ av kollektivhus i olika städer på 80-talet.”
Boendet har sedan dess vuxit ojämnt men stadigt, och nu upplever Ulrika Egerö att det finns en kraftigt ökande efterfrågan och intresse. “I Göteborg är det många nya kollektivhus på gång, med stöd av kommunen, efter att det inte byggts särskilt många tidigare. Och det har på senare år bildats grupper av intresserade som vill flytta till kollektivhus i många städer, som Uppsala, Växjö, Borgholm och Vaxholm.”
De första kollektivhusen i Sverige byggdes i Stockholm på 30, 40- och 50-talet, med anställd personal som skötte restaurang, barnpassning, och tvätt. “I slutet av 70-talet började många efterfråga en ny typ av kollektivhus, som mer byggde på att de boende hjälps åt med matlagning och annat,” säger Ulrika. “Då bildades föreningen Kollektivhus Nu, som drev frågan om byggande av nya kollektivhus. Som ett resultat av det byggde HSB och flera kommunala bostadsbolag denna nya typ av kollektivhus i olika städer på 80-talet.”
Boendet har sedan dess vuxit ojämnt men stadigt, och nu upplever Ulrika Egerö att det finns en kraftigt ökande efterfrågan och intresse. “I Göteborg är det många nya kollektivhus på gång, med stöd av kommunen, efter att det inte byggts särskilt många tidigare. Och det har på senare år bildats grupper av intresserade som vill flytta till kollektivhus i många städer, som Uppsala, Växjö, Borgholm och Vaxholm.”
Hyresgästerna är indelade i åtta olika grupper, bland annat de som sköter driften av huset. Eftersom kommunen inte behövt anställa någon fastighetsskötare, och föreningen själva sköter hyresavisering, elräkningar och annat administrativt, kan kommunen sänka hyrorna. “Det blir några hundralappar i månaden i slutsumma,” säger Hilda. “Huset var ändamålsbyggt för detta av kommunen, det visar att det är ekonomiskt gångbart och en spännande form av boende.”
I anslutning till matsalen finns en läshörna och en boksamling som ses efter av den inneboende bibliotekarien. Vem som helst i huset kan komma hit för en stunds läsning, och platsen används ofta för små möten bland de olika boendegrupperna.
I grovverkstaden finns det plats och utrustning för större snickeriprojekt.
Den stora vävstolen finns i anknytning till verkstaden. Det finns också en textilgrupp som stickar och syr.
Filmrummet har en riktig projektor och kan bokas eller användas fritt. När det visas barnfilm kommer alla ungar gärna, extra plats finns i fönstersmygarna med madrasser och kuddar. Bland föräldrarna är det poppis att använda rummet för kalas för inbjudna barn också. “Alla trivs här i huset på olika sätt,” säger Hilda. “För ensamstående mammor och pappor är det skönt att det regelbundet finns mat, medan det för de äldre är livet runt omkring som lockar.”
Lägenheterna är helt självgående, med kök, badrum, vardagsrum och sovrum. De har också alla tillgång till någon sorts utomhusplats, från balkonger till altaner. Det här är Hildas kök. Hon delar en av de större lägenheterna med fyra vänner.
Så vad händer då om de boende inte gör vad de ska och uppfyller sina åtaganden? “Det finns ju regler i stadgarna ifall någon blir sjuk eller gravid. Vi har också husmöte en gång i månaden, och försöker dryfta svårigheter där snarare än via mejl som ofta kan bli fel om man läser snett mellan raderna. Det kan bli heta diskussioner, men man får i styrelsen lära sig hur man hanterar svåra ämnen så alla blir nöjda.”
Det har hittills inte hänt, men går det för långt blir hyresgästen helt enkelt uppsagd. “Vi har ju ett kontrakt och uppfylls inte det så avslutas det till slut.”
Har Hilda inga negativa känslor med att bo i kollektivhus? “Det är ju lite som en förlängning av familjen, och kan vara svårt om man inte är van vid att leva nära varandra. Men som med familjen är ju det som är svårt också det som är finast.”
Läs vidare:
Den gamla husvagnen blev en dansk designpärla
Enkelheten visar vägen på Gotland
Från trist till lyx – före och efter i Göteborg
Har Hilda inga negativa känslor med att bo i kollektivhus? “Det är ju lite som en förlängning av familjen, och kan vara svårt om man inte är van vid att leva nära varandra. Men som med familjen är ju det som är svårt också det som är finast.”
Läs vidare:
Den gamla husvagnen blev en dansk designpärla
Enkelheten visar vägen på Gotland
Från trist till lyx – före och efter i Göteborg
Liknande artiklar
Sverige
Houzz Tour: Kvalitet blir lyxliv i arkitektens gård i Skåne
Av Sara Norrman
Lisette förvandlade en nedgången gård till ett hem där lyxen består av naturmaterial, ljus och ett varmt välkomnande.
Läs artikeln
Internationellt
Houzz Tour: Sagolik lantgård med halmtak vid Nordsjön
Den stackars gården var i ett bedrövligt skick, men efter en helrenovering fick familjen ett härligt sommarställe.
Läs artikeln
Internationellt
Houzz Tour: Finkänslig renovering i den spanska byn
Med respekt för den traditionella byggstilen förvandlade arkitekterna det gamla huset totalt.
Läs artikeln
Sverige
Houzz Tour: Christers jul i jugendvillan i Skövde
Av User
Sjunk ner i läderfåtöljen i biblioteket eller tindra ikapp med granen i matsalen – välkomna till en klassisk högtid.
Läs artikeln
Sverige
Houzz Tour: Familjen som byggde ett hus till konsten
Av Sara Norrman
En tom tomt med ett underjordiskt garage blev Louise och Richards första byggprojekt – och de siktade högt.
Läs artikeln
Arkitektur
Houzz Tour: Ett helt hus på 72 kvadrat med olika våningsplan
Arkitekten hittade omöjlig yta i den smala byggnaden med lösningar på hög nivå.
Läs artikeln
Internationellt
Före och efter: Den gamla baren förvandlades till ett modernt hem
Kan du tänka dig att bo i en bar? Denna arkitekt bevisar att man med smart design kan skapa ett elegant hem av ett föga lovande utrymme.
Läs artikeln
Sverige
Houzz Tour: En liten bit av Kalifornien på Ekerö
Av Sara Norrman
Bland tallarna byggde arkitekten Matthew Eastwood sitt eget familjehem, med svensk rustik stil och en fläkt av flärd.
Läs artikeln
Sverige
Houzz Tour: Blomsteraffären i Svedala blev fantastiskt familjehem
I det stora tegelhuset från 1930-talet är det de personliga detaljerna som betyder mest – och det vackra växthuset.
Läs artikeln
Sverige
Houzz Tour: I Göteborg har 1960-talshuset renoverats från grunden
Av Sara Norrman
“Vi ville ta huset in i nutiden,” säger Cia, och med naturmaterial och mycket kärlek blev resultatet så här bra.
Läs artikeln
As long as I am not cooking. I could manage maintenance.
It is the sort of concept that would be fascinating to 'try before you buy'. Lots of skills to learn and perfect but what a great experience. I agree that cooking for 65 would be daunting initially but once sorted - what a skill to have mastered and you would have learnt how to minimise stress! Great article.
Very good. It shows that a particular community is more prepared to live in communal harmony and not just me and mine way. Similar experiments are being done in India in Vrindaban by Sadhvi Ritambhara