Houzz Tour: Huset som inte syns
Ett hem på Australiens landsbygd suddar ut gränserna mellan inne och ute, campingliv och permanentboende, det privata och det offentliga.
De flesta veckoslut tar Louise Wright, Mauro Baracco och deras treårige son Frank sin tillflykt till bushlandskapet vid en lugn havsvik 1,5 timmes körning söderut från Melbourne. En typisk dag går familjen upp tidigt och fixar i trädgården efter frukost. Allt verkar fullständigt normalt tills man får syn på en skimrande, genomskinlig skapelse, som gör så lite väsen av sig som möjligt i landskapet och utan några som helst likheter med ett vanligt fritidshus.
Gömd bakom gummiträd ligger den genomskinliga konstruktionen som nästan inte syns. Storleken är imponerande trots att huset helt enkelt är en stålram klädd med klar polykarbonat (en transparent termoplast som är mycket hållbar). I gryningen flödar solens strålar in i huset och väcker invånarna med ljus och värme.
Ritat och ägt av arkitektparet Louise Wright och Mauro Baracco är Trädgårdshuset, som det kallas, ett bra exempel på minimalismens designdevis `less is more´. Det är i ärlighetens namn bara en plattform täckt av genomskinlig duk. ”Vi ville ha något som liknade mer ett halvpermanent tält än ett hus”, kommenterar Louise Wright den ekovänliga planen att leva med små fotavtryck i den gröna naturen.
Och även om konstruktionen bara är ett tunt men starkt membran över en metallram, som ger ett rudimentärt skydd, erbjuder den sina invånare ett nytt sätt att leva – ett ärligt försök att fungera i samklang med naturen utan att störa det ekologiska systemet.
Och även om konstruktionen bara är ett tunt men starkt membran över en metallram, som ger ett rudimentärt skydd, erbjuder den sina invånare ett nytt sätt att leva – ett ärligt försök att fungera i samklang med naturen utan att störa det ekologiska systemet.
För att understryka känslan av att huset både existerar och inte, öppnas de höga, skjutbara och genomskinliga väggarna för att på ett intelligent sätt föra ihop inne och ute och låta vildmarken växa, ja, snart överallt. Det finns för tillfället lika mycket ursprungliga växter utanför huset som inne, så när familjen jobbar i trädgården stannar de ofta inomhus.
”Den här växtligheten är ett resultat av Bradleymetoden, ett projekt för att återställa naturen med ursprunglig vegetation”, säger Louise Wright. Det utvecklades av systrarna Joan och Eileen Bradley på 60-talet i Sydney. Projektet innebär att man metodiskt rensar mindre ytor runt de ursprungliga växter man vill bevara från ogräs och oönskade buskar och hjälper ursprungsvegetationen att sprida sig.
”Den här växtligheten är ett resultat av Bradleymetoden, ett projekt för att återställa naturen med ursprunglig vegetation”, säger Louise Wright. Det utvecklades av systrarna Joan och Eileen Bradley på 60-talet i Sydney. Projektet innebär att man metodiskt rensar mindre ytor runt de ursprungliga växter man vill bevara från ogräs och oönskade buskar och hjälper ursprungsvegetationen att sprida sig.
”Vårt ogräsrensande har öppnat upp för flera ursprungliga växter”, säger hon. ”Och med åren har de återetablerats. Vi har till exempel upptäckt att ett bestånd tea tree, (Melaleuca ericifolia, en myrtenart) har börjat sprida sig inomhus bakom dagbädden, så våra planer på att plantera ursprungliga arter i trädgården inomhus har vi skjutit på framtiden, och istället tillåter vi den naturliga vegetationen att komma in i huset på egen hand.”
Som arkitekter är Mauro Baracco och Louise Wright intresserade av den roll som vegetation spelar på större byggplatser. De ritar byggnader som fungerar i landskapet och tar med de fysiska förutsättningarna i beräkningen. Närmast hjärtat ligger ett projekt som heter ”Pånyttfödda städer i pånyttfödd natur”, där de nytänker hur urban design fungerar utifrån ekologisk hänsyn till hur man kan återuppliva naturliga miljöer som våtmarker nära stora städer.
Som arkitekter är Mauro Baracco och Louise Wright intresserade av den roll som vegetation spelar på större byggplatser. De ritar byggnader som fungerar i landskapet och tar med de fysiska förutsättningarna i beräkningen. Närmast hjärtat ligger ett projekt som heter ”Pånyttfödda städer i pånyttfödd natur”, där de nytänker hur urban design fungerar utifrån ekologisk hänsyn till hur man kan återuppliva naturliga miljöer som våtmarker nära stora städer.
Tack vare deras intresse för hur städernas infrastruktur kan göras mer uppmärksam på närmiljö, ekosystem och lokala landskap, skapades en koppling till Greening Australia´s Habitat 141 projekt. Det är ett långsiktigt arbete för återställande av miljön i det unika landskapet på 141:a longituden som täcker 18 miljoner hektar.
Mauro Baracco tog kontakt med organisationen Greening Australia. ”I Wimmera, en region i Victoria, minskar befolkningen i småstäderna”, säger Jessica Gardner, ekolog inom organisationen. ”Vi är båda intresserade av hur man bygger om städer i landskap, som är prioriterade naturskyddsområden.”
Genom att experimentera med nya sätt att bevara och återskapa är paret del i ett större initiativ som bekräftar landskapet och inkluderar stadens roll inom en korridor för djurliv. ”Man måste sätta in människan i sitt sammanhang inne i korridoren genom att få till en lokal ekonomi”, säger Jessica Gardner. ”Det är dags att titta på framtida ”gröna” ekonomier som ett sätt att försäkra att folk har hållbara och kompletterande inkomstkällor i de här regionerna.”
Mauro Baracco tog kontakt med organisationen Greening Australia. ”I Wimmera, en region i Victoria, minskar befolkningen i småstäderna”, säger Jessica Gardner, ekolog inom organisationen. ”Vi är båda intresserade av hur man bygger om städer i landskap, som är prioriterade naturskyddsområden.”
Genom att experimentera med nya sätt att bevara och återskapa är paret del i ett större initiativ som bekräftar landskapet och inkluderar stadens roll inom en korridor för djurliv. ”Man måste sätta in människan i sitt sammanhang inne i korridoren genom att få till en lokal ekonomi”, säger Jessica Gardner. ”Det är dags att titta på framtida ”gröna” ekonomier som ett sätt att försäkra att folk har hållbara och kompletterande inkomstkällor i de här regionerna.”
”Trädgårdshuset” med sina 1300 kvadratmeter mark gränsar till kohagar. För att skapa en ”naturkorridor” för vilda djur genom den omgivande jordbruksmarken, lämnade paret ursprungsfloran intakt och skapade förutsättningar för återväxten.
”På den här marken har det alltid funnits spännande vegetation och vackra träd”, säger Louise Wright. Och tack vare familjens `trädgårdsskötsel´ har gamla arter fått ny chans. Här växer många sorters eukalyptus, som exempelvis pepparmint, och i undervegetationen finns tea tree och marktäckande kängurugräs liksom olika akacior, banksia, liljor och orkidéer.
”På den här marken har det alltid funnits spännande vegetation och vackra träd”, säger Louise Wright. Och tack vare familjens `trädgårdsskötsel´ har gamla arter fått ny chans. Här växer många sorters eukalyptus, som exempelvis pepparmint, och i undervegetationen finns tea tree och marktäckande kängurugräs liksom olika akacior, banksia, liljor och orkidéer.
Egendomen är i grunden en bit av busklandskap som sträcker sig ner till kusten i Western Port Bay. ”Vi köpte marken för att kunna segla i bukten, och som surfare ville vi gärna ha bra vågor”, säger Louise Wright. ”Det är bara en kvart med bil till surfstränderna på Phillip Island”.
Paret campade på tomten i ett par år innan de byggde. ”På så sätt bekantade vi oss med vegetationen och såg var vi skulle placera huset”, säger hon. ”Vi blev också medvetna om att marken svämmar över ibland.”
Genom att bygga ett upphöjt golv, eller däck, hoppades de att flodvattnet skulle rinna under huset. ”Det har bara hänt en gång och det var inga problem. Vattnet rann undan och marken torkade ut naturligt”, säger Louise Wright.
Ofta kommer vilda djur på besök. En blåtungad ödla tittar förbi då och då, och ibland hoppar kängurur förbi. Sena eftermiddagar fylls träden med våtmarksfåglar och kookaburror. Ormar har inte synts till men Louise White är säker på att de finns. ”Vi håller gräset kort och har skor på oss under ormsäsongen”, säger hon. ”Spindlar är det gott om men de gör ingen skada, ibland flyttar vi dem en bit bort.”
Ofta kommer vilda djur på besök. En blåtungad ödla tittar förbi då och då, och ibland hoppar kängurur förbi. Sena eftermiddagar fylls träden med våtmarksfåglar och kookaburror. Ormar har inte synts till men Louise White är säker på att de finns. ”Vi håller gräset kort och har skor på oss under ormsäsongen”, säger hon. ”Spindlar är det gott om men de gör ingen skada, ibland flyttar vi dem en bit bort.”
Grannen Amanda Ritson bor bara 200 meter från Trädgårdshuset och delar utsikten. Hon insåg tidigt att paret visade stor lyhördhet för miljön. ”Det märktes att de ovanligt nog ville göra det mesta av busklandskapet”, säger grannen.
Nu när ursprungsvegetationen har växt upp både utanför och inuti huset är Amanda Ritson både glad och lättad. ”Huset lever upp till sin potential inne i den ursprungliga grönskan”, säger hon. ”När man jämför med de mer traditionella grannhusen, passar Trädgårdshuset mycket bättre i omgivningen. Det unika är att det harmoniserar med miljön snarare än den moderna designen.”
Nu när ursprungsvegetationen har växt upp både utanför och inuti huset är Amanda Ritson både glad och lättad. ”Huset lever upp till sin potential inne i den ursprungliga grönskan”, säger hon. ”När man jämför med de mer traditionella grannhusen, passar Trädgårdshuset mycket bättre i omgivningen. Det unika är att det harmoniserar med miljön snarare än den moderna designen.”
Enkla betongplattor skapar en stig som leder till det upphöjda golvet.
Eftersom Trädgårdshuset skenbart är ett ståltält med lite modifierade öppningar, gick det fort att resa – det tog bara två veckor. Konstruktionen var också relativt billig, hade minimal påverkan på marken och producerade mycket lite restmaterial. ”Det var ett mycket effektivt bygge”, säger Louise. ”Det blev bara 1 kubikmeter återvinningsbart spillmaterial.”
Eftersom Trädgårdshuset skenbart är ett ståltält med lite modifierade öppningar, gick det fort att resa – det tog bara två veckor. Konstruktionen var också relativt billig, hade minimal påverkan på marken och producerade mycket lite restmaterial. ”Det var ett mycket effektivt bygge”, säger Louise. ”Det blev bara 1 kubikmeter återvinningsbart spillmaterial.”
Det upphöjda däcket i huset är gjort av cypress som har vitmenats och fernissats. Det är omgivet av trädgården som upptar en metervid yta mellan däcket och väggarna.
”Trädgården har också ett ”golv”. Det är eukalyptusmull som är bra för plantorna och skönt att gå barfota på”, säger Louise. För att komma till toaletten följer man trädgårdsgången på plattor inomhus.
Rördragningen för toalett och badrum är enkel och funktionell. ”Vi installerade ett vattenlås speciellt framtaget för översvämmande marker. Det hindrar vattnet att rinna tillbaka i avloppssystemet och är vanligt i den här sortens projekt”, säger hon.
Bakom toaletten och gömt på ena sidan av golvet ligger badrummet. Det är klätt i plywood med en enkel avskärmad dusch. ”Så vi har en relativt fristående duschkabin och slipper att kakla det som i ett konventionellt badrum”, säger Louise.
Arkitektparet sökte det bästa av campinglivet ”där man har kontakt med allt runtomkring”, så de skapade medvetet en inomhusatmosfär som är nästan lika spartansk som lägerliv.
Inomhus finns bara tre zoner; ett separat badrum på marknivå, ett sovloft som man når med en stege och vardagsrummet som gränsar till ett litet kök. ”Det mest avskilda rummet är där vi sover”, säger Louise Wright. ”Uppe på en mezzanin finns en dubbelsäng och en liten barnsäng. Man kan också sova på soffa/dagbädd.”
Louise säger att hon ibland vaknar på natten och älskar att titta på månens och stjärnornas rörelser genom taket. När det regnar är det ett väldigt oväsen, men hon gillar känslan att vara omsluten av naturen men ändå trygg i skydd av huset.
Den största zonen i Trädgårdshuset är vardagsrummet. Det omfattar matplatsen, kök och en vrå att sitta och slappna av i. Det området av huset är det enda som definieras med ett tak.
I rummet under tak har paret en mysig hörna med en eklektisk blandning av bekväma möbler. ”Inriktningen är danskt 60-tal och vi valde att klä kuddar med tyg från Zepel. Rottingstolen är från en butik i Melbourne, Retro Vintage. Vi har också en original fladdermusfåtölj och några Frosta-stolar från Ikea. Allt är väldigt nedtonat”.
I rummet under tak har paret en mysig hörna med en eklektisk blandning av bekväma möbler. ”Inriktningen är danskt 60-tal och vi valde att klä kuddar med tyg från Zepel. Rottingstolen är från en butik i Melbourne, Retro Vintage. Vi har också en original fladdermusfåtölj och några Frosta-stolar från Ikea. Allt är väldigt nedtonat”.
Louise Wright har köpt några bord från Ikea som man kan ställa ihop för många gäster. Familjen använder dem som matbord, arbetsbord och lekbord.
Köket är modest men lyckas ändå se lika stylat ut. Det är placerat på södra sidan av huset. Återigen, enkelheten är allra viktigast för att uppnå den perfekta inredningsdesignen.
Köksinredningen består av en rostfri bänk och ho och en elektrisk bärbar spis med två plattor. Under bänken står ett barkylskåp, en tvättmaskin och massor av plats för porslin och grytor. Allt göms av en vit gardin längs hela bänken.
Huset blir kallt på vintern och varmt på sommaren. Eftersom träd nu växer runt huset och skuggar, har somrarna blivit riktigt behagliga. Och träd växer ju också inomhus. ”Allteftersom tea treeplantorna växer till sig, hoppas vi att om några år ha ett grönt valv inomhus som ger ännu mer naturlig skugga.” Tills dess täcker man taket med en stor duk för att minska sommarvärmen. De använder också en liten golvfläkt.
När de modifierade inredningen i huset inkluderade de extra fönster för att få korsdrag. Kondens är inget problem på golv och väggar, eftersom eventuella vattendroppar spiller ner i trädgården.
En vedspis, Nectre 15 LE, är tydligen mer än tillräcklig för att värma upp vintertid. “Med bara lite eldning håller vi bra temperatur de flesta vinterdagarna”, säger Louise.
Ett av glädjeämnena i Trädgårdshuset är att se hur solljuset skapar mönster överallt. ”Solstrålarna är verkligen vackra när de filtrerar ner genom plasten alla tider på dagen”, säger hon. ”Jag tänker speciellt på när fåglarnas skuggor syns på golvet när de flyger över huset. På kvällen lyser stora klotlampor upp vardagsrummet.
Grannen Amanda Ritson njuter också av skenet från huset nattetid. ”Jag tycker om att passera huset och se förändringarna i vegetationen och hur materialen mildras, speciellt på kvällen”, säger hon. ”Effekten när man tittar på natthimlen inifrån husets skyddande men genomskinliga hölje är något man inte glömmer.”
Grannen Amanda Ritson njuter också av skenet från huset nattetid. ”Jag tycker om att passera huset och se förändringarna i vegetationen och hur materialen mildras, speciellt på kvällen”, säger hon. ”Effekten när man tittar på natthimlen inifrån husets skyddande men genomskinliga hölje är något man inte glömmer.”
I solnedgången i väster sitter Mauro Baracco gärna och läser och tittar ut på ängarna på baksidan av huset. Han störs inte av insekter för alla öppningar har skjutbara skärmar som håller flugor och mygg borta.
”När vi är klara med trädgårdsarbetet på morgonen, går vi gärna och surfar, beroende på tidvattnet förstås. När vi kommer tillbaka på eftermiddagen är vi gärna i trädgården igen och läser eller leker med Frank.” Louise Wrights favorittid på dygnet är just sena eftermiddagar. ”Det är då allt stillnar och den låga solen skiner genom den klara täckningen och gör allt gyllene.
När solen börjar gå ner strålar ett nästan överjordiskt ljus från Trädgårdshuset. ”När huset lyser upp kvällen är det verkligen vackert”, säger Louise Wright.
Läs mer:
Världens design: Favoritrecept från matälskare runt världen
Världens drömsovrum från Houzz 2015
Houzz TV: 144 fantastiska hem i hela världen
Läs mer:
Världens design: Favoritrecept från matälskare runt världen
Världens drömsovrum från Houzz 2015
Houzz TV: 144 fantastiska hem i hela världen
Här bor: Louise Wright, Mauro Baracco och sonen Frank
Läge: Western Port, Victoria, Australien
Storlek: Huset är 64 kvadratmeter, golvytan 33 kvadratmeter. Det ramas in av en inomhusträdgård 1 till 1,5 meter bred. Ett av sovrummen på 9 kvadratmeter ligger i entresolnivå, och badrummet är 4 kvadratmeter.
Arkitekter: Louise Wright och Mauro Baracco från Baracco+Wright Architects
Byggår: Tomten köptes 2009 och huset uppfördes 2013
Budget och kostnader: omkring $60 000 (exklusive tomten)