Nu är det bevisat – färgen intar våra svenska hem
Färgexperter, designer och arkitekter är eniga. Vi nordbor har hoppat på kulörtåget och målar allt – från golv till tak.
Säg “skandinavisk stil” och de flesta får en ljus bild i huvudet. I en forumdiskussion nyligen ombads Houzz-användarna i Sverige att med ett ord beskriva stilen, och de flesta nämnde vitt, ljust, enkelt och naturnära. Men – det håller på att förändras. De senaste åren har färg och svärta smugit sig in i kampanjplåtningar, inspirationsbilder och vidare upp på väggarna i skandinavernas hem. Vi har suktat efter gråa vardagsrum, blågröna sovrumsväggar och tacksamt tagit emot kulörkoder när de spridits från inflytelserika trendsättare via bloggar och kommentarsfält. Varför välkomnar nordborna plötsligt färg och på vilket sätt används den? Med hjälp av trendstudier, framtidsspaningar och en titt i backspegeln följer vi färgens resa in i nordiska hem och visar att skandinaviska hem kan vara allt annat än minimalistiska.
“Vad vi däremot ser nu är en förändring. Under de senaste två, tre åren har de kulörta färgerna kommit tillbaka.” På trendutställningar och mässor har det visats upp interiörer som rört sig från de neutrala färgerna via blått och violett vidare till mer klara, kulörta färger och nu senast i orange, rosa, gult och rött.
“Trender är många gånger en reaktion på det som varit. Modebranschen är snabbast, men inredning och design är inte långt efter. Sedan millennieskiftet och fram tills nu har neutrala färger som vitt och grått varit dominerande i många hem. Färgen som sprider sig nu är helt enkelt ett svar på det. Men det är viktigt att komma ihåg att trender dels är spekulativa företeelser men också processer som ibland överlappar varandra och bara kan få fäste när vi är mentalt mottagliga att ta dem till oss. Om kulörta färger hade blivit trendigt för 5-10 år sedan hade det troligen inte fått fäste på samma sätt,” säger Karl Johan Bertilsson.
“Trender är många gånger en reaktion på det som varit. Modebranschen är snabbast, men inredning och design är inte långt efter. Sedan millennieskiftet och fram tills nu har neutrala färger som vitt och grått varit dominerande i många hem. Färgen som sprider sig nu är helt enkelt ett svar på det. Men det är viktigt att komma ihåg att trender dels är spekulativa företeelser men också processer som ibland överlappar varandra och bara kan få fäste när vi är mentalt mottagliga att ta dem till oss. Om kulörta färger hade blivit trendigt för 5-10 år sedan hade det troligen inte fått fäste på samma sätt,” säger Karl Johan Bertilsson.
En som vågat färg och vars hem har fått mycket uppmärksamhet är Daniel Heckscher, inredningsarkitekt och formgivare hos Note Design Studio i Stockholm. I hans lägenhet är den enda vita inredningsdetaljen ett fiskbensmönstrat hallgolv i kakel. Resten av hemmet är målat i en färgpalett som spänner över turkos, laxorange, rosa, blågrönt och klargult. I nya bookazinet My Residence publiceras bilder på hans färgstarka hem och där säger han att han tror att folk klär sig i svart och inreder i vitt för att de inte vågar annat: “De är rädda för att ta beslut och rädda för att göra fel. Vi västerlänningar styrs alldeles för mycket av våra rädslor. Livet är inte färglöst! Till och med under vårvintern, när Sverige är som blekast, så finns det 7 000 olika nyanser utanför fönstret. Jag förstår inte hur man som designer och kreatör vill representera en låtsastillvaro?”
Vad avgör när färgtrenderna slår igenom?
Karl Johan Bertilsson hänvisar till studier som ligger till grund för NCS trendanalyser:
“Det finns forskning som visar att färgtrender är något cykliskt. Österrikaren Dr Leonhard Oberascher har studerat färgpsykologi och kunnat bevisa att färgtrender är något repetitivt i sig självt var 10-15 år. När allt är väldigt vitt och neutralt, tröttnar du efter ett tag och vill gå åt det andra extremet. Så fungerar vi människor med allt, färg är inget undantag. Vad han mer specifikt kunnat peka på är vilka steg vi passerar på vägen. Det var väldigt neutralt i våra hem för några år sedan, därefter tog den blå färgen och violetta inslag fart. Därefter kommer de kulörta färgerna och till sist dämpas de och svärtas ner innan de närmar sig bruna och beiga toner och återgår till neutralerna. Verkligheten följer precis de mönster Oberascher lyckats kartlägga.”
Karl Johan Bertilsson hänvisar till studier som ligger till grund för NCS trendanalyser:
“Det finns forskning som visar att färgtrender är något cykliskt. Österrikaren Dr Leonhard Oberascher har studerat färgpsykologi och kunnat bevisa att färgtrender är något repetitivt i sig självt var 10-15 år. När allt är väldigt vitt och neutralt, tröttnar du efter ett tag och vill gå åt det andra extremet. Så fungerar vi människor med allt, färg är inget undantag. Vad han mer specifikt kunnat peka på är vilka steg vi passerar på vägen. Det var väldigt neutralt i våra hem för några år sedan, därefter tog den blå färgen och violetta inslag fart. Därefter kommer de kulörta färgerna och till sist dämpas de och svärtas ner innan de närmar sig bruna och beiga toner och återgår till neutralerna. Verkligheten följer precis de mönster Oberascher lyckats kartlägga.”
Det finns andra faktorer som också spelar in. Teoretiska trendpyramider visar att vi tar till oss trender vid olika tidpunkt beroende på vad vi arbetar med, vart vi bor och hur vi lever.
“Alla blir påverkade av trender, vare sig vi vill eller inte. Svenskar och danskar har privilegiet att vi med våra geografiska, sociala och kulturella förutsättningar inte bara vill utan också kan göra om väldigt mycket hemma. När de kulörta färgtrenderna nu kommer har vi därför inte varit sena att anamma dem,” säger Karl Johan och fortsätter:
“I många andra länder bestämmer man sig för att måla om när färgen på väggen börjar flagna. I Sverige och Danmark liknar måleributikerna inredningsaffärer för när vi köper färg, eftersträvar vi en helhet. Vi vill uppfylla en ny idé där färgen spelar en stor roll.”
“Alla blir påverkade av trender, vare sig vi vill eller inte. Svenskar och danskar har privilegiet att vi med våra geografiska, sociala och kulturella förutsättningar inte bara vill utan också kan göra om väldigt mycket hemma. När de kulörta färgtrenderna nu kommer har vi därför inte varit sena att anamma dem,” säger Karl Johan och fortsätter:
“I många andra länder bestämmer man sig för att måla om när färgen på väggen börjar flagna. I Sverige och Danmark liknar måleributikerna inredningsaffärer för när vi köper färg, eftersträvar vi en helhet. Vi vill uppfylla en ny idé där färgen spelar en stor roll.”
Den nordiska medvetenheten kring färg och inredning har på sistone förstärkts ytterligare tack vare inflytelserika inredningsbloggare som generöst delat med sig av färgkoder och kulörtips. Den kanske mest populära sovrumsfärgen i Sverige de senaste åren har fått namnet “Tant Johannas Gröna“ efter att stylisten och bloggaren Johanna Bradford målade sitt sovrum i en grågrön färg:
“Att det uppstod så många frågor om just den färgen berodde nog dels på timingen, vita väggar hade dominerat i många år och folk var nog sugna på något annat. Men också för att det är svårt att hitta rätt kulör och just den färgen är så otroligt fin. Ser man en kulör man gillar är det lika bra att fråga efter kulörkoden.”
Så trots att folk i Norden börjar måla med färg tycks vi göra det inom vissa, bestämda ramar:
“Vi vågar mer än bara vitt men jag tror ändå att resultatet blir ganska lika eftersom att många väljer samma kulörer,” säger Johanna Bradford.
“Att det uppstod så många frågor om just den färgen berodde nog dels på timingen, vita väggar hade dominerat i många år och folk var nog sugna på något annat. Men också för att det är svårt att hitta rätt kulör och just den färgen är så otroligt fin. Ser man en kulör man gillar är det lika bra att fråga efter kulörkoden.”
Så trots att folk i Norden börjar måla med färg tycks vi göra det inom vissa, bestämda ramar:
“Vi vågar mer än bara vitt men jag tror ändå att resultatet blir ganska lika eftersom att många väljer samma kulörer,” säger Johanna Bradford.
Men låt dig inte luras av de senaste vita decennierna och tro att färgstarka väggar i nordiska hem är ett nytt fenomen. Karin Fridell Anter är arkitekt SAR/MSA och har tillsammans med Henrik Wannfors skrivit boken “Så målade man: svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid”:
“Kulörta väggar har kommit och gått i svenska hem upprepade gånger genom historien. Det som framförallt har styrt färgvalen har varit tillgång av pigment och rådande stilströmningar. Trendpendeln svänger hela tiden som en motreaktion på det som varit, skillnaden är att det går allt snabbare. På 1970-talet målade och tapetserade vi med starka färger och stora mönster, som när man beskriver det påminner om barocken. 1980-talet var en motreaktion med ljusare pasteller och 1990-talet var återigen kulört med flammiga väggar i jordfärger som terrakotta, eller i kornblått och/eller klargult. Längre tillbaka gick det inte riktigt lika fort och skillnaderna mellan rika hem i storstaden och bondehushåll på landsbygden var större. Det som önskades hos allmogen var på många sätt en imitation av det som funnits i de trendsättande överklasshemmen i många år. När medelklasshemmen började använda dyra tapeter under slutet av 1800-talet kunde bondehushållen, som inte hade råd med tapeter, anlita målare som målade schabloner på väggarna. Det är intressant att tänka på den kostnadsbalansen idag.”
“Kulörta väggar har kommit och gått i svenska hem upprepade gånger genom historien. Det som framförallt har styrt färgvalen har varit tillgång av pigment och rådande stilströmningar. Trendpendeln svänger hela tiden som en motreaktion på det som varit, skillnaden är att det går allt snabbare. På 1970-talet målade och tapetserade vi med starka färger och stora mönster, som när man beskriver det påminner om barocken. 1980-talet var en motreaktion med ljusare pasteller och 1990-talet var återigen kulört med flammiga väggar i jordfärger som terrakotta, eller i kornblått och/eller klargult. Längre tillbaka gick det inte riktigt lika fort och skillnaderna mellan rika hem i storstaden och bondehushåll på landsbygden var större. Det som önskades hos allmogen var på många sätt en imitation av det som funnits i de trendsättande överklasshemmen i många år. När medelklasshemmen började använda dyra tapeter under slutet av 1800-talet kunde bondehushållen, som inte hade råd med tapeter, anlita målare som målade schabloner på väggarna. Det är intressant att tänka på den kostnadsbalansen idag.”
Målade man sina hem av praktiska anledningar i högre utsträckning förr?
“Nej, syftet med invändigt måleri i Sverige har hela tiden varit att göra hemmet vackert och att manifestera någonting; att man genom motiven på väggarna, färgvalen eller dekorationerna var en gudfruktig människa, rik eller medveten om trenderna som dominerade i andra kulturer på kontinenten. På samma sätt som nutidssvensken uttrycker sig själv genom sin inredning var hemmet en statusmarkör under tidigare århundraden också,” förklarar Karin Fridell Anter.
“Nej, syftet med invändigt måleri i Sverige har hela tiden varit att göra hemmet vackert och att manifestera någonting; att man genom motiven på väggarna, färgvalen eller dekorationerna var en gudfruktig människa, rik eller medveten om trenderna som dominerade i andra kulturer på kontinenten. På samma sätt som nutidssvensken uttrycker sig själv genom sin inredning var hemmet en statusmarkör under tidigare århundraden också,” förklarar Karin Fridell Anter.
Kulörta väggar i sig är alltså inget nytt fenomen i Skandinavien. Kan istället sättet vi målar på vara annorlunda mot tidigare?
“Fram till Stockholmsutställningen 1930 när funktionalismen presenterades hade dekorationsmålning varit populärt, och de målade ytorna hade inte varit enfärgade utan hade bilder, mönster eller imiterad marmor eller ädelträ. Funktionalismen innebar ett trendbrott i bemärkelsen att man började måla hela väggar i en och samma färg, kanske med en annan färg på nästa vägg. Det vi ser nu, med monokroma rum och inmålade tak och lister, är som en förlängning av det,” säger Karin Fridell Anter.
“Fram till Stockholmsutställningen 1930 när funktionalismen presenterades hade dekorationsmålning varit populärt, och de målade ytorna hade inte varit enfärgade utan hade bilder, mönster eller imiterad marmor eller ädelträ. Funktionalismen innebar ett trendbrott i bemärkelsen att man började måla hela väggar i en och samma färg, kanske med en annan färg på nästa vägg. Det vi ser nu, med monokroma rum och inmålade tak och lister, är som en förlängning av det,” säger Karin Fridell Anter.
Psykologiska företeelser, färg som ett personligt uttryckssätt och rådande trender, tycks vara en del av förklaringen till nordbornas plötsliga kärlek till färg. Men en annan stark faktor som också styr fenomenet är vad som händer i världen. I NCS trendanalys för 2016 har man tagit hänsyn till politiska händelser, effekterna av digitalisering och globala fenomen när man förutspått framtiden.
“Vi tror att kontroverser styr de kommande åren. Oroligheterna i världen, ökad urbanisering och stress leder å ena sidan till en råhet som spinner vidare på industristilen med kalla hårda kulörer. Samtidigt leder samma faktorer till en ökad eskapism där vi drömmer oss bort till och inspireras av exotiska platser, världshavens okända djup och tropikernas kulörer. Trenden kommer triggas av kommande världshändelser som till exempel OS i Brasilien,” säger Karl Johan Bertilsson. Den stora skillnaden mellan företagets analys inför förra året och 2016 är att färgerna nu har gått mot mer svärta och längre ut på kanterna, närmare sina ytterligheter än tidigare. Från ljusa, mjuka nyanser till mer dramatiskt, mörkare kulörer.
“Vi tror att kontroverser styr de kommande åren. Oroligheterna i världen, ökad urbanisering och stress leder å ena sidan till en råhet som spinner vidare på industristilen med kalla hårda kulörer. Samtidigt leder samma faktorer till en ökad eskapism där vi drömmer oss bort till och inspireras av exotiska platser, världshavens okända djup och tropikernas kulörer. Trenden kommer triggas av kommande världshändelser som till exempel OS i Brasilien,” säger Karl Johan Bertilsson. Den stora skillnaden mellan företagets analys inför förra året och 2016 är att färgerna nu har gått mot mer svärta och längre ut på kanterna, närmare sina ytterligheter än tidigare. Från ljusa, mjuka nyanser till mer dramatiskt, mörkare kulörer.
Ett ord som ofta kommer på tal när man pratar om skandinavisk stil är naturen. Har det legat till grund för färgtrenden?
“Det finns absolut kopplingar. Förra året tolkade vi att eskapismen framförallt handlade om drömmar till landsbygden. När urbaniseringen leder till att vi bor trängre, mindre och bland mer oväsen skapar vi andra mentala världar, vi drömmer om lummiga träd och öppna fält.”
Det svenska tapetföretaget Sandberg släppte nyligen en kollektion som spinner vidare på samma tema. De skriver i sin trendrapport att en otrygg omvärld lett till ett större intresse för hemmet: “Inredning har blivit både viktigare och mer komplicerat. Med ett seriöst miljösamvete försöker vi hitta sätt att konsumera så lite och medvetet som möjligt samtidigt som vi vill vara uppdaterade med nyheter och trender.”
Färgföretaget Alcro uppmanar också till att plocka in naturen i våra skandinaviska hem och beskriver några av kulörerna för 2016 som att de “för tankarna till skogsväsen, dimmiga ängar och trolska drömmar i gryningstimmen.”
“Det finns absolut kopplingar. Förra året tolkade vi att eskapismen framförallt handlade om drömmar till landsbygden. När urbaniseringen leder till att vi bor trängre, mindre och bland mer oväsen skapar vi andra mentala världar, vi drömmer om lummiga träd och öppna fält.”
Det svenska tapetföretaget Sandberg släppte nyligen en kollektion som spinner vidare på samma tema. De skriver i sin trendrapport att en otrygg omvärld lett till ett större intresse för hemmet: “Inredning har blivit både viktigare och mer komplicerat. Med ett seriöst miljösamvete försöker vi hitta sätt att konsumera så lite och medvetet som möjligt samtidigt som vi vill vara uppdaterade med nyheter och trender.”
Färgföretaget Alcro uppmanar också till att plocka in naturen i våra skandinaviska hem och beskriver några av kulörerna för 2016 som att de “för tankarna till skogsväsen, dimmiga ängar och trolska drömmar i gryningstimmen.”
Med det i åtanke känns de blågröna tonerna, som spridit sig på väggarna i Sverige och Danmark, inte helt oväntade. Om man ska tro Dr Oberascher borde vi befinna oss någonstans mitt i trendcykeln nu, och kunna se fram emot varmare väggar innan de dämpas av och så småningom blir vita igen.
Med facit i hand verkar skandinaverna vara snabba att haka på heminredningstrender och frågan tycks inte vara om vi alla kommer haka på färgtrenden utan kanske snarare om vi kommer att hinna. Till skillnad från på 1700- och 1800- talet, när färgtrenderna kunde ta flera decennier på sig att nå de svenska bondgårdarna, snurrar hjulet allt snabbare, och sker parallellt i 2016 års digitala och globala värld. Det kanske aldrig funnits någon anledning att slå hål på myten om vita, skandinaviska hem. För vem vet – den nymålade, färgglada väggen kanske knappt kommer hinna torka innan trendsättarna målat vitt igen?
Läs mer om att våga färg!
Ta ut svängarna med färg och mönster i köket
8 av Sveriges mest färgsprakande hem
Spektakulära gästtoaletter
Osvenskt färgglatt hos Andrea Brodin
Med facit i hand verkar skandinaverna vara snabba att haka på heminredningstrender och frågan tycks inte vara om vi alla kommer haka på färgtrenden utan kanske snarare om vi kommer att hinna. Till skillnad från på 1700- och 1800- talet, när färgtrenderna kunde ta flera decennier på sig att nå de svenska bondgårdarna, snurrar hjulet allt snabbare, och sker parallellt i 2016 års digitala och globala värld. Det kanske aldrig funnits någon anledning att slå hål på myten om vita, skandinaviska hem. För vem vet – den nymålade, färgglada väggen kanske knappt kommer hinna torka innan trendsättarna målat vitt igen?
Läs mer om att våga färg!
Ta ut svängarna med färg och mönster i köket
8 av Sveriges mest färgsprakande hem
Spektakulära gästtoaletter
Osvenskt färgglatt hos Andrea Brodin
Av naturliga skäl. Stockholm må vara regionens soligaste huvudstad med ungefär 1800 soltimmar per år, men det är åtminstone 1000 soltimmar färre än i till exempel Madrid, Sydney och Miami.
“Grunden i den skandinaviska designen, och våra nordiska hem, kommer alltid vara ljus och enkel, för att vi helt enkelt behöver det i brist på solljus”, säger Karl Johan Bertilsson som är Creative Director på NCS Colour Academy, som konsulterar runt färg med tillverkare, arkitekter och designers världen över.