Designikon: Greta Grossman, vår okända superstjärna återupptäcks
Trots att hon var ett stort namn i USAs arkitekturvärld, är Grossman i Sverige mest känd för sina lampor – det är dags att ändra på det.
Medan Sverige firar Ingrid Bergmans hundraårsjubileum, passar Houzz på att hylla en av skådespelerskans favoritdesigners: Greta Magnusson Grossman. Greta var en pionjär inom byggnads- och inredningsarkitektur och precis som Bergman var hon en av sin tids mest banbrytande kvinnor – orädd, oberoende, och ibland kontroversiell. Hon gjorde succé i USA, och var en tid Kaliforniens mest synliga, kvinnliga arkitekt. Hon blev känd som ”Sveriges första verksamma kvinnliga möbelarkitekt” och gjordes till en symbol för folkhems-Sveriges funkisstil.
Ändå är hon märkligt okänd. Varför? Det frågade sig Karin Åberg Waern, idag publik chef vid Arkitektur- och designcentrum på Skeppsholmen i Stockholm, efter att hon vid olika tillfällen kommit i kontakt med Grossmans verk i början av 2000-talet.
Ändå är hon märkligt okänd. Varför? Det frågade sig Karin Åberg Waern, idag publik chef vid Arkitektur- och designcentrum på Skeppsholmen i Stockholm, efter att hon vid olika tillfällen kommit i kontakt med Grossmans verk i början av 2000-talet.
En ikonisk arkitekt
Karin Åberg Waern forskade vidare, och fann ingen brist på material om den glamorösa arkitekten i tidningsarkiven. Redan i början av sin karriär, kallades Grossman för “dubbel föregångare” i svensk media.
Efter studier på Konstfack, blev Grossman första kvinnliga vinnare av Hantverksföreningens möbeltävling. Därefter blev hon första svenska kvinna att starta butik med egendesignade möbler. Affären Studio öppnade 1933 på Östermalm i Stockholm, sände leveranser till Ingrid Bergman och grevinnan Ebba Bonde, och hade Greta Garbo som återkommande besökare. Hennes strama men färgsprakande inredning fascinerade Alfred Nobel till den grad att han bad henne inreda sin sons lyxvåning i samma stadsdel.
Greta Grossman blev omskriven för sina bombastiska vernissageöppningar och känd för sin extravaganta klädstil, i vilken hon guidade kungafamiljen på Nationalmuseum med nakna axlar.
Karin Åberg Waern forskade vidare, och fann ingen brist på material om den glamorösa arkitekten i tidningsarkiven. Redan i början av sin karriär, kallades Grossman för “dubbel föregångare” i svensk media.
Efter studier på Konstfack, blev Grossman första kvinnliga vinnare av Hantverksföreningens möbeltävling. Därefter blev hon första svenska kvinna att starta butik med egendesignade möbler. Affären Studio öppnade 1933 på Östermalm i Stockholm, sände leveranser till Ingrid Bergman och grevinnan Ebba Bonde, och hade Greta Garbo som återkommande besökare. Hennes strama men färgsprakande inredning fascinerade Alfred Nobel till den grad att han bad henne inreda sin sons lyxvåning i samma stadsdel.
Greta Grossman blev omskriven för sina bombastiska vernissageöppningar och känd för sin extravaganta klädstil, i vilken hon guidade kungafamiljen på Nationalmuseum med nakna axlar.
Vägen till Hollywood
Resultatet av Åberg Waerns efterforskningar samlades i boken ”A car and some shorts”, som kom ut 2010 (skriven med Evan Snydermans). Titeln är tagen från Greta Grossmans kommentar till en reporter från San Fransisco Examiner, som hälsade henne välkommen till Amerika 1940. Hon förklarade sin flytt från krigets Europa, med att det ”[på den svenska möbelmarknaden] inte finns någon efterfrågan på annat än dekor till skyddsrum”, och tillade att hon skulle investera i en bil och ett par shorts för att smälta in i sin nya hemstad, Los Angeles.
Resultatet av Åberg Waerns efterforskningar samlades i boken ”A car and some shorts”, som kom ut 2010 (skriven med Evan Snydermans). Titeln är tagen från Greta Grossmans kommentar till en reporter från San Fransisco Examiner, som hälsade henne välkommen till Amerika 1940. Hon förklarade sin flytt från krigets Europa, med att det ”[på den svenska möbelmarknaden] inte finns någon efterfrågan på annat än dekor till skyddsrum”, och tillade att hon skulle investera i en bil och ett par shorts för att smälta in i sin nya hemstad, Los Angeles.
Vill ni se en stjärna…
Smälta in gjorde hon dock aldrig – snarare stack hon ut. Inom ett år hade hon sin egen designbutik på världens förmodligen mest berömda shoppingstråk, Rodeo Drive. På den amerikanska marknaden, som då inte visste särskilt mycket om svensk design, presenterade hon sig som ”Swedish designer” och framhöll ”den skandinaviska medvetenheten” om heminredning. Bland hennes klientel märktes stjärnorna Joan Fontaine och Gracie Allen, och hennes uppdragsgivare inkluderade prestigefulla namn som Glenn of California och Parker Brothers. Mitt under Hollywoods guldålder arbetade hon inte bara för dess stjärnor – hon blev en av dem.
Smälta in gjorde hon dock aldrig – snarare stack hon ut. Inom ett år hade hon sin egen designbutik på världens förmodligen mest berömda shoppingstråk, Rodeo Drive. På den amerikanska marknaden, som då inte visste särskilt mycket om svensk design, presenterade hon sig som ”Swedish designer” och framhöll ”den skandinaviska medvetenheten” om heminredning. Bland hennes klientel märktes stjärnorna Joan Fontaine och Gracie Allen, och hennes uppdragsgivare inkluderade prestigefulla namn som Glenn of California och Parker Brothers. Mitt under Hollywoods guldålder arbetade hon inte bara för dess stjärnor – hon blev en av dem.
Arkitekten väcks
I de kaliforniska kullarna byggde Greta Grossman det hus som blev hennes arkitektoniska genombrott i USA, det som nu kallas The Hurley House. Byggnaden bestod av ett enda rum som sköt ut över marken med smala pelare, vilket fick det att se ut som att det svävade. Väggarna bestod av enbart stålstomme och glas. Glaset kunde antingen fungera som värmekälla eller skjutas åt sidan, beroende på väder.
“Grossman gjorde det till sin specialitet att bygga på branta kullar”, säger Åberg Waern. “På den tiden var sådana ‘omöjliga tomter’ billiga – idag är lägena de dyraste i Beverly Hills. De stora glasväggarna ger magnifika vyer över dalen, som bidrar till husens marknadsvärde. Att de fortfarande är välbevarade trots att de står på branta klippor och mark som härjas av återkommande jordskred, är ett bevis för deras höga kvalitet”, påpekar Åberg Waern i sin bok.
I de kaliforniska kullarna byggde Greta Grossman det hus som blev hennes arkitektoniska genombrott i USA, det som nu kallas The Hurley House. Byggnaden bestod av ett enda rum som sköt ut över marken med smala pelare, vilket fick det att se ut som att det svävade. Väggarna bestod av enbart stålstomme och glas. Glaset kunde antingen fungera som värmekälla eller skjutas åt sidan, beroende på väder.
“Grossman gjorde det till sin specialitet att bygga på branta kullar”, säger Åberg Waern. “På den tiden var sådana ‘omöjliga tomter’ billiga – idag är lägena de dyraste i Beverly Hills. De stora glasväggarna ger magnifika vyer över dalen, som bidrar till husens marknadsvärde. Att de fortfarande är välbevarade trots att de står på branta klippor och mark som härjas av återkommande jordskred, är ett bevis för deras höga kvalitet”, påpekar Åberg Waern i sin bok.
Modernt boende för moderna människor
Grossmans kreativitet fick en nytändning när hon tilläts experimentera med Kaliforniens exotiska klimat och topografi. Hon spann vidare på den modernism hon utvecklat i Sverige, och passade på att blanda inom- och utomhusmiljöer maximalt. Utmärkande för hennes arkitektur blev bland annat de öppna ytorna med plantor som rum-delare.
Grossman hade få kvinnliga kollegor, och de flesta av hennes hus designades för ensamma kvinnor eller par utan barn. Många av hennes kunder var ensamstående yrkesverksamma kvinnor.
Grossmans kreativitet fick en nytändning när hon tilläts experimentera med Kaliforniens exotiska klimat och topografi. Hon spann vidare på den modernism hon utvecklat i Sverige, och passade på att blanda inom- och utomhusmiljöer maximalt. Utmärkande för hennes arkitektur blev bland annat de öppna ytorna med plantor som rum-delare.
Grossman hade få kvinnliga kollegor, och de flesta av hennes hus designades för ensamma kvinnor eller par utan barn. Många av hennes kunder var ensamstående yrkesverksamma kvinnor.
Älskade färg
Man kan fråga sig vad Greta Grossman hade tyckt om det som idag kallas Scandinavian design, med ljusa färger och strama linjer. I inredningarna på Studio blandade hon terakotta och senapsgula väggar, med svarta möbler och olika träslag. 1937 sa hon i en intervju med Svenska hem att hon “aldrig skulle göra en interiör i vitt, ty just i Sverige behöver vi färger”. Färg kompenserar för det kyliga klimatet.
Man kan fråga sig vad Greta Grossman hade tyckt om det som idag kallas Scandinavian design, med ljusa färger och strama linjer. I inredningarna på Studio blandade hon terakotta och senapsgula väggar, med svarta möbler och olika träslag. 1937 sa hon i en intervju med Svenska hem att hon “aldrig skulle göra en interiör i vitt, ty just i Sverige behöver vi färger”. Färg kompenserar för det kyliga klimatet.
Tidlöst leverne
Som möbelarkitekt var Grossman profilerad mot funktionalitet och experimentell modernism. Mer än estetik, var modernismen för henne en filosofi om det moderna livet. Hennes bordslampa Cobra vann det prestigefulla Good Design-priset 1950, och ställdes samma år ut på Museum of Modern Art i New York. Precis som lampan Gräshoppan tillverkades den ursprungligen av Ralph O. Smith och har kommit i nyproduktion hos Gubi.
Hennes ambition var att förbättra trevnaden i hemmet precis som, argumenterade hon, kvinnor gjort i alla tider. ”Ingen arkitekt borde tillåtas att designa ett kök, innan de har skött ett hushåll några månader”, sa hon i en intervju med Vårt Hem 1935. Enligt Grossman själv innebar utmaningen att vara kvinna i en mansdominerad bransch mest av allt stimulans. Det tvingade henne att hela tiden vara steget före.
Som möbelarkitekt var Grossman profilerad mot funktionalitet och experimentell modernism. Mer än estetik, var modernismen för henne en filosofi om det moderna livet. Hennes bordslampa Cobra vann det prestigefulla Good Design-priset 1950, och ställdes samma år ut på Museum of Modern Art i New York. Precis som lampan Gräshoppan tillverkades den ursprungligen av Ralph O. Smith och har kommit i nyproduktion hos Gubi.
Hennes ambition var att förbättra trevnaden i hemmet precis som, argumenterade hon, kvinnor gjort i alla tider. ”Ingen arkitekt borde tillåtas att designa ett kök, innan de har skött ett hushåll några månader”, sa hon i en intervju med Vårt Hem 1935. Enligt Grossman själv innebar utmaningen att vara kvinna i en mansdominerad bransch mest av allt stimulans. Det tvingade henne att hela tiden vara steget före.
Varför glömdes Greta Grossman bort?
Åberg Waern tror att det delvis har att göra med att hon, med blott designskola i bagaget, aldrig blev erkänd som arkitekt.
“I Sverige omskrevs inte Greta Grossman i arkitekturtidningar, bara i lättare magasin som Svenska Hem,” säger Åberg Waern. Även när prestigefyllda arkitekturmagasin från USA skrev om hennes byggnader, kallade de henne designer snarare än arkitekt.
Åberg Waern tror också att det beror på att Grossman lämnade den svenska, och sedan den amerikanska, scenen efter relativt kort tid. “Sverige lämnade hon så tidigt, vid 35-årsåldern. Då försvann hon från den svenska arkitektur- och designscenen. I USA lämnade hon också branschen tidigt. Vid 60-årsåldern hade hon sagt upp sitt samarbete med Glenn Miller och lämnat LA för att satsa på måleriet, som ju var det hon börjat med på Konstfack. Dessutom hade hon inga barn, eller någon arbetspartner som kunde föra hennes namn vidare. Och hon underhöll inte sitt kontaktnätverk.”
Vad är då Grossmans viktigaste bidrag till design- och arkitekturvärlden, förutom hennes lampor och hus? “Hur hon kombinerade olika material, på oväntade och humoristiska sätt, och använde mycket färg.” Kanske är det detta tidlösa tänkande som gör att så många av oss nu upptäcker denna kreativa svenska stjärna.
Upptäck fler nordiska designikoner
Grafiske formgivaren Olle Eksell
Poul Henningsen och PH lampan
Eero Saarninens Womb fåtölj
Åberg Waern tror att det delvis har att göra med att hon, med blott designskola i bagaget, aldrig blev erkänd som arkitekt.
“I Sverige omskrevs inte Greta Grossman i arkitekturtidningar, bara i lättare magasin som Svenska Hem,” säger Åberg Waern. Även när prestigefyllda arkitekturmagasin från USA skrev om hennes byggnader, kallade de henne designer snarare än arkitekt.
Åberg Waern tror också att det beror på att Grossman lämnade den svenska, och sedan den amerikanska, scenen efter relativt kort tid. “Sverige lämnade hon så tidigt, vid 35-årsåldern. Då försvann hon från den svenska arkitektur- och designscenen. I USA lämnade hon också branschen tidigt. Vid 60-årsåldern hade hon sagt upp sitt samarbete med Glenn Miller och lämnat LA för att satsa på måleriet, som ju var det hon börjat med på Konstfack. Dessutom hade hon inga barn, eller någon arbetspartner som kunde föra hennes namn vidare. Och hon underhöll inte sitt kontaktnätverk.”
Vad är då Grossmans viktigaste bidrag till design- och arkitekturvärlden, förutom hennes lampor och hus? “Hur hon kombinerade olika material, på oväntade och humoristiska sätt, och använde mycket färg.” Kanske är det detta tidlösa tänkande som gör att så många av oss nu upptäcker denna kreativa svenska stjärna.
Upptäck fler nordiska designikoner
Grafiske formgivaren Olle Eksell
Poul Henningsen och PH lampan
Eero Saarninens Womb fåtölj
Det började med att Åberg Waern fick syn på en spretig lampa på tre ben på en auktion, som visade sig vara Grossmans Grasshopper. Ursprungligen tillverkad 1947 av amerikanska Ralph O Smith var lampan designad för att ge direkt ljus med minimalt bländande sken, och originalen säljs idag på kvalitetsauktioner för tiotusentals kronor. Danska Gubi har den i nyproduktion i trendkänsliga färger, och med dess stilrena linjer och mjukt formade skärm har lampan fått en renässans i våra moderna hem.