Designikon: Super-Ellips av Bruno Mathsson och Piet Hein
I retrohus, moderna lägenheter och sekelskiftesvåningar – matbordet Super-Ellips är en klassiker som passar in i alla hem.
Sedan bordsserien Super-Ellips först introducerades 1968 har den, med sin funktionella och eleganta design, älskats av många generationer. Vad många inte vet är att uppkomsten av bordet har sina kopplingar till matematiken, Sergels Torg i Stockholm och både vetenskapsmannen Piet Hein och möbellegende n Bruno Mathsson. Följ med i berättelsen om den fascinerande designen.
Idén föddes genom matematiken
Piet Hein var egentligen inte någon möbeldesigner, men det var genom hans roll som matematiker historien kring ellipsbordet började. I Stockholm behövde man lösa trafiksituationen kring Sergels Torg vid dess tillkomst på 60-talet. För att lösa en cirkulationsplats tog Hein, med hjälp av en matematisk formel, fram superellipsen. Och superellipsen fascinerade många, framförallt möbeldesignern och arkitekten Bruno Mathsson.
Piet Hein var egentligen inte någon möbeldesigner, men det var genom hans roll som matematiker historien kring ellipsbordet började. I Stockholm behövde man lösa trafiksituationen kring Sergels Torg vid dess tillkomst på 60-talet. För att lösa en cirkulationsplats tog Hein, med hjälp av en matematisk formel, fram superellipsen. Och superellipsen fascinerade många, framförallt möbeldesignern och arkitekten Bruno Mathsson.
Från snickarfamilj
Bruno Mathsson föddes 1907 i den småländska orten Värnamo in i en snickarfamilj. Hans far var fjärde generationens snickarmästare och Mathsson följde naturligt samma väg. Han skaffade sig gedigna kunskaper om träslag och dess egenskaper, men han fick också tidigt upp ögonen för funktionalismens idéer.
Bruno Mathsson föddes 1907 i den småländska orten Värnamo in i en snickarfamilj. Hans far var fjärde generationens snickarmästare och Mathsson följde naturligt samma väg. Han skaffade sig gedigna kunskaper om träslag och dess egenskaper, men han fick också tidigt upp ögonen för funktionalismens idéer.
Spännbenet revolutionerar
Bruno Mathssons design kännetecknas av att den är just funktionell, men också enkel och vacker. Intresset för funktionalismen fick honom att uppmärksamma Piet Heins superellips. De båda var vänner och det slog Mathsson att supellipsen kunde, förutom att lösa trafikproblem, också lösa flera formgivningsproblem. Tillsammans skapade de båda männen det då revolutionerande spännbenet, som är det som gör bordsskivan stabil och lätt att montera, samtidigt som det ger skivan ett lätt och svävande utseende.
Bruno Mathssons design kännetecknas av att den är just funktionell, men också enkel och vacker. Intresset för funktionalismen fick honom att uppmärksamma Piet Heins superellips. De båda var vänner och det slog Mathsson att supellipsen kunde, förutom att lösa trafikproblem, också lösa flera formgivningsproblem. Tillsammans skapade de båda männen det då revolutionerande spännbenet, som är det som gör bordsskivan stabil och lätt att montera, samtidigt som det ger skivan ett lätt och svävande utseende.
Varierande utföranden
Bordsskivan är uppbyggd efter gammal snickartradition, möjligen av kunskaperna Bruno Mathsson fick med sig från snickeriet i Värnamo. Konstruktionen av bordet gör att sargar undertill inte behövs. Bordet ges i flera utföranden och träslag. Dessutom tillverkas det i varierande storlek och det går också att få med utdragsskiva.
Bordsskivan är uppbyggd efter gammal snickartradition, möjligen av kunskaperna Bruno Mathsson fick med sig från snickeriet i Värnamo. Konstruktionen av bordet gör att sargar undertill inte behövs. Bordet ges i flera utföranden och träslag. Dessutom tillverkas det i varierande storlek och det går också att få med utdragsskiva.
Viktig för svensk designhistoria
Bruno Mathsson avled 1988, men hans arbete lever i högsta grad kvar än idag. Han har lyckats med konststycket att skapa möbler som både ställs ut på museum och som känns aktuella för dagens konsumenter. Tidlösa klassiker med andra ord. Och inte helt otippat har han fått flera utmärkelser – 1981 blev han tilldelad professors namn av regeringen, 1978 blev han medlem av the Royal Society of Art i London och hans möbler har även prytt svenska frimärken.
Bruno Mathsson avled 1988, men hans arbete lever i högsta grad kvar än idag. Han har lyckats med konststycket att skapa möbler som både ställs ut på museum och som känns aktuella för dagens konsumenter. Tidlösa klassiker med andra ord. Och inte helt otippat har han fått flera utmärkelser – 1981 blev han tilldelad professors namn av regeringen, 1978 blev han medlem av the Royal Society of Art i London och hans möbler har även prytt svenska frimärken.
Bordet sattes i produktion av det danska möbelhuset Fritz Hansen, som genom dess 144-åriga historia har tagit fram ett flertal möbler som idag är en självklar del av såväl dansk som internationell designhistoria. Några exempel på designklassiker producerade av Fritz Hansen är Myran, Sjuan, Ägget – och såklart Ellipsbordet. Bordet togs fram av den danske matematikern, filosofen och vetenskapsmannen Piet Hein och den svenske stjärnformgivaren Bruno Mathsson.