Mitt liv i 7 ting: Antikhandlaren Stefan Tellevis favoriter
Stefans mest älskade saker är en mix av designikoner och antikfynd – logiskt för ägaren av affären Bebop i Göteborg.
I denna artikelserie går vi igenom 7 saker i hemmet som betyder extra mycket för dess ägare. Här väljer antikhandlaren Stefan Tellevi ut sina mest älskade och personliga möbler och föremål medan han bjuder på lika många lektioner i designhistoria.
STEFANS SJU MEST ÄLSKADE SAKER
1. FENDER TELECASTER MED SVART PLEKTRUMSKYDD
På det vitbetsade golvet står en elegant elgitarr av samma modell som den Bruce Springsteen har på omslaget till albumet “Born to run” från 1975. Den köpte Stefan som 18-åring för pengarna från sommarjobbet i hemstaden Linköping och den har hängt med även efter att han slutade spela i band.
“Jag började redan tidigt tycka det var rätt coolt med äldre saker. Ett av mina första äldre föremål var min elgitarr som jag köpte begagnad 1982. Det kändes intressant redan då med en äldre gitarr, från tidigt 70-tal. Den ger en helt annan känsla plus att det var en bättre affär än att köpa en nytillverkad”, berättar Stefan.
Tavlan bakom gitarren är en litografi av konstnären Anders Österlin. Till höger i bild anas Hans J Wegners klassiska fåtölj Bamse
1. FENDER TELECASTER MED SVART PLEKTRUMSKYDD
På det vitbetsade golvet står en elegant elgitarr av samma modell som den Bruce Springsteen har på omslaget till albumet “Born to run” från 1975. Den köpte Stefan som 18-åring för pengarna från sommarjobbet i hemstaden Linköping och den har hängt med även efter att han slutade spela i band.
“Jag började redan tidigt tycka det var rätt coolt med äldre saker. Ett av mina första äldre föremål var min elgitarr som jag köpte begagnad 1982. Det kändes intressant redan då med en äldre gitarr, från tidigt 70-tal. Den ger en helt annan känsla plus att det var en bättre affär än att köpa en nytillverkad”, berättar Stefan.
Tavlan bakom gitarren är en litografi av konstnären Anders Österlin. Till höger i bild anas Hans J Wegners klassiska fåtölj Bamse
2. PH LAMPA AV POUL HENNINGSEN
“Den här lampan är en riktig samlarraritet från 1927. Den är så tidig att den tillverkades innan Henningsen fick patent på lamporna 1928.”
Därför står det inte “PATENTED” på lampfattningen som på senare exemplar utan “PAT. APPL”, en fortkortning av “PATENT APPLIED”.
“När PH föddes använde man fortfarande fotogenlampor. Han var med när elen kom och man hängde upp kala glödlampor. Han tyckte det var så fult och förstörde stämningen och värmen i rummet. Därför utvecklade han treskärmssystemet som till sist landade i den klassiska PH 5 som var det sista han gjorde innan han dog i slutet av 60-talet”, säger Stefan och fortsätter: “Henningsens system byggde på tre skärmar, en stor överst och två mindre undertill men denna har än så länge bara en underskärm. Med tiden kommer jag nog att hitta en underskärm till den, precis som jag har gjort med en PH taklampa som hänger över vårt matbord.”
Att plocka ihop lampor med enstaka skärmar och detaljer som man hittar är riktigt samlarnörderi och mycket större internationellt och i Danmark än i Sverige, enligt Stefan.
Klotvaserna i förgrunden är från 1930-talet och designades av Ewald Dahlskog för Bo Fajans i Gävle. De syntes först under Stockholmsutställningen 1930; funktionalismens genombrott i Sverige.
“Den här lampan är en riktig samlarraritet från 1927. Den är så tidig att den tillverkades innan Henningsen fick patent på lamporna 1928.”
Därför står det inte “PATENTED” på lampfattningen som på senare exemplar utan “PAT. APPL”, en fortkortning av “PATENT APPLIED”.
“När PH föddes använde man fortfarande fotogenlampor. Han var med när elen kom och man hängde upp kala glödlampor. Han tyckte det var så fult och förstörde stämningen och värmen i rummet. Därför utvecklade han treskärmssystemet som till sist landade i den klassiska PH 5 som var det sista han gjorde innan han dog i slutet av 60-talet”, säger Stefan och fortsätter: “Henningsens system byggde på tre skärmar, en stor överst och två mindre undertill men denna har än så länge bara en underskärm. Med tiden kommer jag nog att hitta en underskärm till den, precis som jag har gjort med en PH taklampa som hänger över vårt matbord.”
Att plocka ihop lampor med enstaka skärmar och detaljer som man hittar är riktigt samlarnörderi och mycket större internationellt och i Danmark än i Sverige, enligt Stefan.
Klotvaserna i förgrunden är från 1930-talet och designades av Ewald Dahlskog för Bo Fajans i Gävle. De syntes först under Stockholmsutställningen 1930; funktionalismens genombrott i Sverige.
3. TRÄSKÅLAR AV JOHNNY MATTSSON
För fem år sedan kom Stefan över fyra skålar som är mer ögongodis än lämpade för vardagsbruk. Någon är tillverkad av furu och de andra i teak men alla är signerade Johnny Mattsson som var verksam under 1950- och 60-talen och kallade sig trätäljare.
“Mattsson har gjort en skål man drack ur som kallas för ölgås, en kåsa som han förädlat och förenklat och gjort en modern tolkning av. Som jag förstår det är de här skålarna en variant av den så kallade ölgåsen”, förklarar Stefan.
Johnny Matsson hade sin egen lilla verkstad i Gävle. En del träföremål av honom såldes på NK och Hemslöjden. “Det här är oerhört fint hantverk, tycker jag. Skålarna är väldigt lätta och tunna. Liksom känsliga och tänkta som något vackert att se på. Sedan är de ju härliga att hålla i handen också.”
Kanske kommer virket av furu i någon av dessa skålar från gamla hus i Gävle byggda runt 1600-talet. Johnny Mattson använde nämligen virket från dessa hus som revs under tiden han var verksam.
LÄS MER: Är det OK att gräva guld i designarkiven?
För fem år sedan kom Stefan över fyra skålar som är mer ögongodis än lämpade för vardagsbruk. Någon är tillverkad av furu och de andra i teak men alla är signerade Johnny Mattsson som var verksam under 1950- och 60-talen och kallade sig trätäljare.
“Mattsson har gjort en skål man drack ur som kallas för ölgås, en kåsa som han förädlat och förenklat och gjort en modern tolkning av. Som jag förstår det är de här skålarna en variant av den så kallade ölgåsen”, förklarar Stefan.
Johnny Matsson hade sin egen lilla verkstad i Gävle. En del träföremål av honom såldes på NK och Hemslöjden. “Det här är oerhört fint hantverk, tycker jag. Skålarna är väldigt lätta och tunna. Liksom känsliga och tänkta som något vackert att se på. Sedan är de ju härliga att hålla i handen också.”
Kanske kommer virket av furu i någon av dessa skålar från gamla hus i Gävle byggda runt 1600-talet. Johnny Mattson använde nämligen virket från dessa hus som revs under tiden han var verksam.
LÄS MER: Är det OK att gräva guld i designarkiven?
Skålarna står på ett sideboard med skjutbara dörrar. Det heter Trio och designades av Nils Jonsson 1957 för Troeds.
Den lilla tavlan med en tandborste som motiv är ett verk av Hans Eriksson, även kallad Fruls Tilpo. “Den stora tavlan fanns tidigare hemma hos min svärmor. Hon var inneboende hos en familj som vann tavlan i ett konstlotteri. De hade en mycket klassisk stil och och tyckte att motivet var för modernt. Den fick hänga i hennes rum och sedan har den hängt med henne sedan 1950-talet.”
Den lilla tavlan med en tandborste som motiv är ett verk av Hans Eriksson, även kallad Fruls Tilpo. “Den stora tavlan fanns tidigare hemma hos min svärmor. Hon var inneboende hos en familj som vann tavlan i ett konstlotteri. De hade en mycket klassisk stil och och tyckte att motivet var för modernt. Den fick hänga i hennes rum och sedan har den hängt med henne sedan 1950-talet.”
4. KERAMIKVASER FRÅN RÖRSTRAND
Dessa vaser som kommer från Rörstrand med design av Carl-Harry Stålhane kändes självklara för Stefan när han skulle välja ut sina favoritsaker hemma.
“Mitt intresse för gamla saker började med keramik och porslin. Från början var det de klassiska serviserna som var kul och sen växte det till fler föremål och möbler, allt med temat skandinavisk design.”
Att starta butiken Bebop var för Stefan ett sätt att kunna utveckla intresset, han hittade alldeles för många prylar som han inte hade plats för hemma.
Stefan använder inte vaserna särskilt ofta utan ser dem mer som prydnadsföremål. “Den har ju en väldigt liten bas men det är klart, får man en enda ros kan man ju ställa den där.”
Vasernas melerade glasyr kallas harpälsglasyr och skiftar i snarlika nyanser. De känns ganska typiska i sin form från 50-talet – rena, slanka och enkla. Den bruna är unik, den finns bara i ett exemplar.
Stefan går in på överkurs när det gäller keramikglasyrer från 1950-talet: “Fortfarande vid den här tiden var det mycket hemlighetsmakeri i branschen och många både designade, drejade och glaserade. Det berättas hur keramiker gick runt med glasyrrecept i fickan och hade egna böcker ingen fick titta i. Men Stålhane var nog ändå mer formgivare än drejare och inte lika hemlig. Han har bestämt formen och typ av glasyr. Det fanns andra formgivare som till exmempel Stig Lindberg som också i första hand var mer formgivare än hantverkare.”
Dessa vaser som kommer från Rörstrand med design av Carl-Harry Stålhane kändes självklara för Stefan när han skulle välja ut sina favoritsaker hemma.
“Mitt intresse för gamla saker började med keramik och porslin. Från början var det de klassiska serviserna som var kul och sen växte det till fler föremål och möbler, allt med temat skandinavisk design.”
Att starta butiken Bebop var för Stefan ett sätt att kunna utveckla intresset, han hittade alldeles för många prylar som han inte hade plats för hemma.
Stefan använder inte vaserna särskilt ofta utan ser dem mer som prydnadsföremål. “Den har ju en väldigt liten bas men det är klart, får man en enda ros kan man ju ställa den där.”
Vasernas melerade glasyr kallas harpälsglasyr och skiftar i snarlika nyanser. De känns ganska typiska i sin form från 50-talet – rena, slanka och enkla. Den bruna är unik, den finns bara i ett exemplar.
Stefan går in på överkurs när det gäller keramikglasyrer från 1950-talet: “Fortfarande vid den här tiden var det mycket hemlighetsmakeri i branschen och många både designade, drejade och glaserade. Det berättas hur keramiker gick runt med glasyrrecept i fickan och hade egna böcker ingen fick titta i. Men Stålhane var nog ändå mer formgivare än drejare och inte lika hemlig. Han har bestämt formen och typ av glasyr. Det fanns andra formgivare som till exmempel Stig Lindberg som också i första hand var mer formgivare än hantverkare.”
5. FOTOBÖCKER
Av en slump lyckades Stefan köpa en samling fotoböcker som ägdes av Ulf Sjöstedt, fotograf och redaktör för tidningen Hasselblad Forum. De två fotoböckerna på bilden innehåller svartvita foton av Irving Penn och Richard Avedon och har personliga dedikationer från fotograferna.
“Kollar man på de moderna kollektionerna kostar Irving Penns bilder miljoner idag. Men jag har alltid gillat svartvita fotografier. Redan som tonåring hade jag dem på väggarna långt innan det blev så trendigt med fotokonst som idag. Det är ju oerhört hett nu på ett sätt som det inte alls var för 30 år sedan eller ens för 15 år sedan. Jag gillar verkligen de här böckerna och att bläddra i dem.”
LÄS MER: Därför älskar världens formgivare nordisk design
Av en slump lyckades Stefan köpa en samling fotoböcker som ägdes av Ulf Sjöstedt, fotograf och redaktör för tidningen Hasselblad Forum. De två fotoböckerna på bilden innehåller svartvita foton av Irving Penn och Richard Avedon och har personliga dedikationer från fotograferna.
“Kollar man på de moderna kollektionerna kostar Irving Penns bilder miljoner idag. Men jag har alltid gillat svartvita fotografier. Redan som tonåring hade jag dem på väggarna långt innan det blev så trendigt med fotokonst som idag. Det är ju oerhört hett nu på ett sätt som det inte alls var för 30 år sedan eller ens för 15 år sedan. Jag gillar verkligen de här böckerna och att bläddra i dem.”
LÄS MER: Därför älskar världens formgivare nordisk design
6. HÖRNSKÅP AV DANSK DESIGN
Ett hörnskåp i teak i matrummet är en av få möbler som Stefan med familj har köpt för att ställa på en specifik plats i det nya hemmet. “Just där behövde vi ett hörnskåp. Som samlare och antikhandlare har man en massa saker och därför behövs förvaring av bland annat porslin och glas.”
Skåpet i tre sektioner med jalusier är från 1950-talet och ritades av danska Peter Hvidt och Orla Mölgaard-Nielsen.
Dockan som sitter ovanpå skåpet är snart 100 år och Stefans mormor fick den av sina bröder som 5-åring. Bredvid står två lite mindre vaser av Gertrud Lönegren för Rörstrand och den stora längst bak kommer från Upsala-Ekeby.
Ett hörnskåp i teak i matrummet är en av få möbler som Stefan med familj har köpt för att ställa på en specifik plats i det nya hemmet. “Just där behövde vi ett hörnskåp. Som samlare och antikhandlare har man en massa saker och därför behövs förvaring av bland annat porslin och glas.”
Skåpet i tre sektioner med jalusier är från 1950-talet och ritades av danska Peter Hvidt och Orla Mölgaard-Nielsen.
Dockan som sitter ovanpå skåpet är snart 100 år och Stefans mormor fick den av sina bröder som 5-åring. Bredvid står två lite mindre vaser av Gertrud Lönegren för Rörstrand och den stora längst bak kommer från Upsala-Ekeby.
Bakom vardagsrumsdelen skymtar matsalsbordet och två CH24 Y-stolar av Hans J. Wegner under hemmets andra PH-lampa. Längs bordets långsidor lyser färgklickar i form av Jacobsens stol Liljan från sent 60-tal.
7. SPANSKA STOLEN AV BØRGE MOGENSEN
Stefan avslutar rundvisningen med en riktig klassiker: den Spanska Stolen i ek och skinn av Børge Mogensen. “Den har vi haft kortast tid, bara ett halvår. Jag gillar att sitta i den och har länge velat ha en Spansk Stol.”
Många av de danska klassiska formgivarna på 1950-talet hade studerat historiska möbler och Mogensens stol är en modern tolkning av en stol som fanns i Spanien för många hundra år sedan. Den har blivit en möbelklassiker som har tillverkats oavbrutet sedan starten 1958. Det kraftiga armstödet med plats för kaffekoppen och annat gör att man inte ens behöver ett sidobord.
Det är annat med möbler än med föremål, tycker Stefan: “Möbler måste man ju kunna använda. Själva definitionen av en klassiker är ju att både designen, konstruktionen och materialen är hållbara. Den här stolen är oerhört hållbar, får man ett märke kan man slipa det massiva ekmaterialet. Om det är rätt skött blir skinn till skillnad från textil inte slitet utan får patina.”
BERÄTTA!
Vilka saker hemma har du som visar vem du är? Dela med dig och visa bilder i kommentarsfältet!
Om du är intresserad av 1900-talsdesign kan du hålla ögonen öppna efter nya gamla klassiker på Bebops Instagram och Facebooksida.
Stefan avslutar rundvisningen med en riktig klassiker: den Spanska Stolen i ek och skinn av Børge Mogensen. “Den har vi haft kortast tid, bara ett halvår. Jag gillar att sitta i den och har länge velat ha en Spansk Stol.”
Många av de danska klassiska formgivarna på 1950-talet hade studerat historiska möbler och Mogensens stol är en modern tolkning av en stol som fanns i Spanien för många hundra år sedan. Den har blivit en möbelklassiker som har tillverkats oavbrutet sedan starten 1958. Det kraftiga armstödet med plats för kaffekoppen och annat gör att man inte ens behöver ett sidobord.
Det är annat med möbler än med föremål, tycker Stefan: “Möbler måste man ju kunna använda. Själva definitionen av en klassiker är ju att både designen, konstruktionen och materialen är hållbara. Den här stolen är oerhört hållbar, får man ett märke kan man slipa det massiva ekmaterialet. Om det är rätt skött blir skinn till skillnad från textil inte slitet utan får patina.”
BERÄTTA!
Vilka saker hemma har du som visar vem du är? Dela med dig och visa bilder i kommentarsfältet!
Om du är intresserad av 1900-talsdesign kan du hålla ögonen öppna efter nya gamla klassiker på Bebops Instagram och Facebooksida.
Stefan Tellevi bor i en tvåfamiljsvilla i Göteborg med sin fru Annette och barnen Ib och Maja.
“För sex år sedan flyttade vi från ett helt hus till ett halvt hus och kom närmare stan. Då fick vi ta bort och byta ut många saker. Men vi har byggt en etagelägenhet av vinden så vi har 6 rum och kök på sammanlagt cirka 120 kvadratmeter”, säger Stefan.
Eftersom Stefan äger Bebop Antik i Haga i Göteborg hade han gott om valmöjligheter när det gällde att byta ut eller hitta möbler och föremål till det nya hemmet. Butiken har däremot legat på samma ställe sedan starten 1997.
Stefan har hittat de flesta av sina kära ägodelar genom sitt intresse för skandinavisk formgivning mellan 1920 och 1970.