Världens design: Är det ok att gräva guld i designikonernas arkiv?
Nu återupplivar flera företag produkter av ikoniska danskar som Arne Jacobsen och PH som ratats under deras livstid. Är det helt rätt?
Säg ”Dansk design” och de flesta kommer att tänka på möbler och lampor ritade av designikoner som Arne Jacobsen, Hans J. Wegner och Poul Henningsen på 1950- och 60-talen. Även om formgivarna är döda sedan många år, och trots att Danmark har fått fram många unga duktiga designer sedan dess, dyker det idag upp mängder av ”nyheter” av de gamla mästarna. Det är en utbredd tendens att arvingar och tillverkare dyker ner i arkiven och hittar efterlämnade skisser, mönster och teckningar som de återupplivar, sätter i produktion och lanserar. De ikoniska designernas produkter säljer som smör, men tendensen får också kritik – för är det verkligen ok att väcka döda konstnärers förkastade verk till liv? Vad kunde de gamla som de nya inte kan? Och vad skulle Arne Jacobsen och PH själva säga om de visste att deras gamla arbeten nu får nytt liv?
Tobias Jacobsen ser det som en av sina huvuduppgifter att föra vidare och hålla intresset för Arne Jacobsens design levande. Det har bland annat producerats en rad dukar, handdukar och disktrasor baserade på gamla mönsterskisser som säljs av Georg Jensen Damask. Ett annat exempel är klockor, som Arne Jacobsen på sin tid gjorde i stor skala för att pryda rådhusen i Rødovre och Århus, samt Nationalbanken i Köpenhamn, men som Tobias Jacobsen tillsammans med Rosendahl nyligen återupplivade som väggur för hemmiljö. Dessutom lanseras en väckarklocka, ritad av Arne Jacobsen 1939, som är trogen originaldesignen.
Bankers väggklocka av Arne Jacobsen för Arne Jacobsen ure.
Bankers väggklocka av Arne Jacobsen för Arne Jacobsen ure.
Duk från Georg Jensen Damask med mönster baserat på en gammal skiss av Arne Jacobsen.
”Vi har dessutom återupplivat glasserien Royal, som han skissade till SAS-hotellet i Köpenhamn 1960, världens första designhotell. Vinglasen gjordes i begränsat antal och enbart till hotellet, men nu har Holmegaard satt dem i produktion igen. Som arkitekt och designer kan jag se tydliga spår av både Ägget och Svanen och till och med Arnes dörrhandtag och soppsked syns i glasen”, säger han.
Royal glas av Arne Jacobsen för Holmegaard.
Royal glas av Arne Jacobsen för Holmegaard.
Först kan det verka som lättvindigt och okomplicerat att hitta design i farfars guldgruva och genast sätta igång med produktionen. Men det är många svåra överväganden förbundna med det, berättar Tobias Jacobsen. ”Vi är uppe i 180 nya mönster, och hela tiden kommer det fram fler. Det är naturligtvis en stor utmaning att värdera och välja, vad som ska sättas igång och vad vi ska låta ligga, för allt som farfar gjorde är inte gångbart. Men nästan allt. Vi har hittat några skisser med djurmotiv som är lite för barnsliga och visar svagheter, och det ska världen inte känna till. Det vill jag verkligen inte.”
Station bordsur av Arne Jacobsen för Arne Jacobsen ure.
Station bordsur av Arne Jacobsen för Arne Jacobsen ure.
Dessutom innebär det en hel del arbete med att anpassa designen till nutid, men med respekt för det ursprungliga intakt. Så var till exempel fallet med några mönster som Jacobsen junior väckte till liv som tapeter i samarbete med svenska Boråstapeter.
Trapez – tapet av Arne Jacobsen för Boråstapeter.
LÄS OCKSÅ: Design och nostalgi i världens första Ikea museum
Trapez – tapet av Arne Jacobsen för Boråstapeter.
LÄS OCKSÅ: Design och nostalgi i världens första Ikea museum
”Det ska göras långsamt och ordentligt, som på Arnes tid. Om saker går för fort, dör det fort. Det som skapas i långsam takt håller länge. Jag har tillbringat många veckor tillsammans med medarbetarna på Boråstapeter för att få fram riktigt bra kvalité i trycket. Det ska likna en vacker akvarell”, säger Tobias Jacobsen. Men inte riktigt alla är lika begeistrade inför att ge mästarnas gamla skisser nytt liv. Christian Holmsted Olesen är utställnings-och samlingschef på Designmuseum Danmark och ställer sig avvaktande till tendensen. ”Ofta finns det en förklaring till att möblerna inte sattes i produktion i samtiden, och vanligtvis ansåg designern eller producenten att de inte dög”, säger han.
Ypsilon – tapet av Arne Jacobsen för Boråstapeter.
Ypsilon – tapet av Arne Jacobsen för Boråstapeter.
Vi ska vara glada över designarvet, och det finns flera goda exempel på att man har funnit guldägg i arkiven, som har satts i produktion framgångsrikt, menar Christian Holmsted Olesen, som dock har sett exempel på motsatsen. ”Jag är rädd för att både producenter och konsumenter ibland stirrar sig blinda på att det står Arne Jacobsen, Wegner eller PH på en möbel och fullständigt tappar omdömet och glömmer att fråga sig själv om det verkligen är bra design. Då handlar det mer om att dyrka ett namn”, säger Christian Holmsted Olesen.
Kubus - ljusstake av Mogens Lassen, designad och lanserad 1962. Nyligen återsläppt i nya färger och material, bland annat vit, krom och brons. Produceras av By Lassen.
Kubus - ljusstake av Mogens Lassen, designad och lanserad 1962. Nyligen återsläppt i nya färger och material, bland annat vit, krom och brons. Produceras av By Lassen.
Samtidigt anser han att det är ett uttryck för fantasilöshet, lättja och ”safe play” från producenternas sida, att inte ge plats åt unga designers i stället för att dyrka de gamla. ”Design ska avspegla den tid vi lever i. Om man inte utvecklar design med dagens material och möjligheter, så blir man ett museum, och då upphör Danmark att vara en ledande internationell designnation”, säger Christian Holmsted Olesen och förklarar: ”När dansk design från 50-talet blev en så stor succé var det bland annat för att det fanns stor vilja till risktagande bland producenterna. Det handlade om familjeägda verksamheter med passion för design och möbler, medan många av dagens producenter inte alls är möbelidealister, utan bara tänker kommersiellt”, säger han.
Pelikan – stol av Finn Juhl, designad och lanserad 1940 och återlanserad av Onecollection år 2001.
Pelikan – stol av Finn Juhl, designad och lanserad 1940 och återlanserad av Onecollection år 2001.
Inom kort kommer möbler av den danske lampmakaren Poul Henningsen ut på marknaden. Han är världsberömd för sina skärmlampor, bland annat Koglen, men han tecknade också en del möbler, som kommer att lanseras senare i år, berättar Søren Vincents Svendsen, vd och ägare av ToneArt Interior och PH Möbler, som har köpt rättigheterna till att producera Poul Henningsens möbler. ”När vi började leta i arkiven, stod det klart att Poul Henningsen faktiskt ritade fler möbler än lampor. Jag tror inte att allt har grävts fram än, men tills idag har vi hittat skisser och teckningar på ett 70-tal olika möbler från fåtöljer och ett soffbord till konferensbord och en gunghäst”, säger han.
Koglen av Poul Henningsen för Louis Poulsen. Lanserad 1958 och har producerats sedan dess.
Koglen av Poul Henningsen för Louis Poulsen. Lanserad 1958 och har producerats sedan dess.
När man frågar Søren Vincents Svendsen varför det finns behov av att väcka PH-möblerna till liv idag är svaret tydligt; ”Världen behöver inte fler möbler, det finns gott om stolar och bord. Men jag anser att världen behöver titta tillbaka i historien och hitta det bästa från förr och ta in det i nutid. Det är ju storytelling i varenda möbel här. Och just det behöver vi, det är intressant”, säger han. Ett exempel på just storytelling hittar man i Øksebordet. Poul Henningsen fick inspiration till bordet när han var i Kanada 1954 och tittade på skogsarbetarnas yxor. Åtta yxskaft fick följa med hem till Danmark och han satte dem under en bordsskiva – och vips så hade han designat ett bord.
Nutida prototyp på oxbord av Poul Henningsen för PH Møbler, ToneArt Interior.
Nutida prototyp på oxbord av Poul Henningsen för PH Møbler, ToneArt Interior.
”När PH tecknade de här möblerna, främst på 1920 och 30-talen, var de dels alltför provocerande och säregna för samtiden. Och dels hade man varken verktyg eller teknologi för att producera dem, och därför blev de dyra att framställa. ”Han var helt enkelt före sin tid”, säger Søren Vincents Svendsen om PH-möblerna, varav några tillverkades i prototyp och andra i några få exemplar, medan mycket stannade på skisstadiet.
Nutida prototyp på bord av Poul Henningsen för PH Møbler, ToneArt Interior
Nutida prototyp på bord av Poul Henningsen för PH Møbler, ToneArt Interior
Søren Vincents Svendsens intresse för PHs design tog fart på allvar när han för ett par år sedan fick ögonen på en flygel, som Poul Henningsen ritade 1931, och som Vincents Svendsen därefter köpte rättigheterna till och satte i produktion. Och senare i år (2016) lanserar han alltså de första PH-möblerna, i första omgången en kollektion på 10-15 olika möbler. ”Konsten är att välja de rätta möblerna. För det är inte tillräckligt att föra danskt kulturarv in i framtiden, det ska också vara efterfrågat och säljbart på dagens marknad”, säger han och gläder sig över att de flesta av PH´s skisser är trämöbler, som harmonierar fint med nutida efterfrågan.
Nutida prototyp på bord av Poul Henningsen för PH Møbler, Tone Art Interior
Nutida prototyp på bord av Poul Henningsen för PH Møbler, Tone Art Interior
Riktigt så enkelt kan man inte göra det för sig, menar Arne Jacobsens arvinge, eftersom de gamla designikonerna kunde något som dagens designers inte lever upp till. ”Nyligen såg jag framtidsfilmen ”I, robot” med Will Smith, som ska utspela sig år 2035. Och vilken kaffekanna använder de? Arne Jacobsens Stelton-kanna och bestick från Georg Jensen. Det är ju galet att man använder farfars gamla design för att illustrera framtiden. Det bevisar hur framsynt han var, och varför hans design håller än i dag”, säger Tobias Jacobsen.
Men är det verkligen etiskt försvarbart att tillverka ting i döda designers namn? Ja, vad skulle de gamla upphovsmännen säga om de levde idag? ”Jag förstår absolut frågan, och av naturliga skäl kommer vi aldrig att få veta vad PH skulle ha tyckt. Men jag är helt övertygad om att all energi som PH lade på designen och teckningarna visar att det inte var han själv som bestämde, utan den tidens efterfrågan. Jag ser inga problem så länge vi tillverkar i överensstämmelse med originaldesignen och har en bra dialog med arvingarna”, säger Søren Vincents Svendsen från ToneArt Interior.
Cylinda-line av Arne Jacobsen för Stelton.
Men är det verkligen etiskt försvarbart att tillverka ting i döda designers namn? Ja, vad skulle de gamla upphovsmännen säga om de levde idag? ”Jag förstår absolut frågan, och av naturliga skäl kommer vi aldrig att få veta vad PH skulle ha tyckt. Men jag är helt övertygad om att all energi som PH lade på designen och teckningarna visar att det inte var han själv som bestämde, utan den tidens efterfrågan. Jag ser inga problem så länge vi tillverkar i överensstämmelse med originaldesignen och har en bra dialog med arvingarna”, säger Søren Vincents Svendsen från ToneArt Interior.
Cylinda-line av Arne Jacobsen för Stelton.
Christian Holmsted Olesen från Designmuseum Danmark berättar att vissa designers tänkte noga på sitt eftermäle. Som exempel kan nämnas den danska möbelarkitekten Poul Kjærholm som förstörde alla skisser och teckningar före sin död, för att vara säker på att ingen skulle kunna använda dem. Raka motsatsen är Hans J. Wegner som sparade allt, och enligt museichefen ligger 2000 möbelskisser klara för produktion.
Fåtölj PK22, lanserad 1956, och dagbädd PK80, lanserad 1957, av Poul Kjærholm för Fritz Hansen
LÄS OCKSÅ: Japanordiskt – en internationell kärlekshistoria
Fåtölj PK22, lanserad 1956, och dagbädd PK80, lanserad 1957, av Poul Kjærholm för Fritz Hansen
LÄS OCKSÅ: Japanordiskt – en internationell kärlekshistoria
För Tobias Jacobsen är det avgörande att hanteringen av hans designarv görs i Arne Jacobsens anda. ”Jag har kontroll på hur allt sköts, och jag övervägde noga innan farfars mönster trycktes på handdukar, som folk torkar sig överallt på kroppen med. Producenten, Georg Jensen Damask är berömd för sin enastående vävkvalité, och därför tycker jag att det kan försvaras. Men jag skulle aldrig tillåta att hans design trycktes på en Gucci-väska eller, gud förbjude, på toalettpapper”, säger han. Och vad skulle Arne Jacobsen själv säga, om han visste att hans design har väckts till liv efter hans död? ”Min farfar var inte bara en stor designer utan också skicklig affärsman. Så jag tror att han skulle skratta och gå till bagaren och köpa en tårta för att fira.”
Mosaik – handduk lanserad av Georg Jensen Damask med mönster baserat på en gammal skiss av Arne Jacobsen.
BERÄTTA FÖR OSS…
Vad anser du om att man återuppväcker designers gamla skisser?
Mosaik – handduk lanserad av Georg Jensen Damask med mönster baserat på en gammal skiss av Arne Jacobsen.
BERÄTTA FÖR OSS…
Vad anser du om att man återuppväcker designers gamla skisser?
Droppen stol av Arne Jacobsen för Fritz Hansen. De lanserades 1958 och en andra gång 2014 i nya färger och material.