Arkitektur: Samtida hus skapas när tradition möter framtida behov
Ibland måste man blicka bakåt för att kunna se klart framåt när det gäller arkitektur säger unga svenska byrån Cream.
Filip Karlén
13 september 2015
För att skapa en byggnad som känns samtida är det inte bara att kopiera ett modernt hus från ett magasin. Det gäller snarare att tänka ett steg längre och skapa nånting för framtiden. Men om man skapar något nytt utan att relatera till plats och historia blir det ofta ointressant och konstlat. Vi behöver känna igen huset till viss del och samtidigt uppleva det som nytt och spännande. Den samtida arkitekturen skapas snarare genom att utveckla och modifiera beprövade traditioner som också möter framtida behov. När det här mötet klaffar perfekt uppstår det supersamtida huset.
Helhet
I gamla fiskelägen var bebyggelsen ofta koncentrerad till platser som är skyddade från vind, så att man enkelt kunde sjösätta sin fiskebåt. Dessutom var det viktigt att kunna transportera virket till byggnaderna så enkelt som möjligt. Idag är förutsättningarna annorlunda. Vi kan lättare bygga i svår terräng tack vara lyftkranar och vi behöver inte söka skydd från väder och vind på samma sätt. Det vi värdesätter idag är snarare en obehindrad utsikt och trevliga uteplatser för soliga dagar. I det här projektet, som kallas Lilla Fjellsholmen, har placeringarna av husen baserats på en nytolkning av traditionella metoder. Istället för att vända ryggen mot vinden och havet är ena gaveln uppglasad och riktad mot havsutsikten. Byggnaderna placeras så varsamt som möjligt i terrängen för att bevara de fina klipporna och med mellanrum så att de inte blockerar varandra. Men även byggnadsdesignen kan utformas enligt samma tankesätt, så att tradition och framtidsbehov får mötas. Formen i sig anspelar på äldre kustbebyggelse, men undviker ett påklistrat utseende. Att bara applicera ett utseende utan betydelse och funktion blir mer av en pastisch. Den klassiska takvinkeln är väl beprövad när det gäller att skydda från snö och regn.
Även stående panel är klassisk i vår svenska byggnadskultur. Det är enkelt, praktiskt och funktionellt att tillverka många likadana brädor, och när de står upp så står de emot vatten och skyddar från vind på ett mycket bra sätt. Här används dessutom en byggnadstradition som nästan har fallit i glömska, ett så kallat faltak, byggt av trä på samma sätt som den stående träfasaden. Genom att använda likadant träslag och dimensioner på väggar och tak får husen ett kontinuerligt skal som skyddar och skapar en enhetlighet i bebyggelsen. Slutligen så framhävs och skyddas den stora glasade gavelväggen med ljusare och slätare träpanel genom ett rejält tak- och väggutsprång. På så sätt får man både solavskärmning och en vindskyddad uteplats mot havet.
I gamla fiskelägen var bebyggelsen ofta koncentrerad till platser som är skyddade från vind, så att man enkelt kunde sjösätta sin fiskebåt. Dessutom var det viktigt att kunna transportera virket till byggnaderna så enkelt som möjligt. Idag är förutsättningarna annorlunda. Vi kan lättare bygga i svår terräng tack vara lyftkranar och vi behöver inte söka skydd från väder och vind på samma sätt. Det vi värdesätter idag är snarare en obehindrad utsikt och trevliga uteplatser för soliga dagar. I det här projektet, som kallas Lilla Fjellsholmen, har placeringarna av husen baserats på en nytolkning av traditionella metoder. Istället för att vända ryggen mot vinden och havet är ena gaveln uppglasad och riktad mot havsutsikten. Byggnaderna placeras så varsamt som möjligt i terrängen för att bevara de fina klipporna och med mellanrum så att de inte blockerar varandra. Men även byggnadsdesignen kan utformas enligt samma tankesätt, så att tradition och framtidsbehov får mötas. Formen i sig anspelar på äldre kustbebyggelse, men undviker ett påklistrat utseende. Att bara applicera ett utseende utan betydelse och funktion blir mer av en pastisch. Den klassiska takvinkeln är väl beprövad när det gäller att skydda från snö och regn.
Även stående panel är klassisk i vår svenska byggnadskultur. Det är enkelt, praktiskt och funktionellt att tillverka många likadana brädor, och när de står upp så står de emot vatten och skyddar från vind på ett mycket bra sätt. Här används dessutom en byggnadstradition som nästan har fallit i glömska, ett så kallat faltak, byggt av trä på samma sätt som den stående träfasaden. Genom att använda likadant träslag och dimensioner på väggar och tak får husen ett kontinuerligt skal som skyddar och skapar en enhetlighet i bebyggelsen. Slutligen så framhävs och skyddas den stora glasade gavelväggen med ljusare och slätare träpanel genom ett rejält tak- och väggutsprång. På så sätt får man både solavskärmning och en vindskyddad uteplats mot havet.
Form
Ber man ett barn rita ett hus får man i princip alltid ett hus med sadeltak. Ett hus i sin mest klassiska form, som det finns många sätt att arbeta med för att få det unikt och samtida. Annorlunda detaljer och materialval kan vara ett sätt, ett annat är att låta de framtida behoven vara med och påverka formen. Här har man utgått från en avskalad version av den klassiska sadeltaksbyggnaden och gjort tydliga modifikationer. Entrén sjunker in i byggnaden och blir på så sätt skyddad, samtidigt som den blir tydligt markerad med obehandlad träpanel. Resten av huset får vara enkelt, vitt och intakt och markerar på så sätt vad utgångspunkten har varit.
Här delas funktioner dessutom upp i två byggnadsvolymer, vilket skapar spännande uteplatser mellan byggnaderna. På så sätt känns projektet även mindre, trots att man får ordentligt med yta inomhus.
Det blir ett fint möte mellan funktionalism och tradition, där huset uppenbarligen är gjort för just denna plats och med en specifik användare i åtanke. Ett supersamtida hus.
Ber man ett barn rita ett hus får man i princip alltid ett hus med sadeltak. Ett hus i sin mest klassiska form, som det finns många sätt att arbeta med för att få det unikt och samtida. Annorlunda detaljer och materialval kan vara ett sätt, ett annat är att låta de framtida behoven vara med och påverka formen. Här har man utgått från en avskalad version av den klassiska sadeltaksbyggnaden och gjort tydliga modifikationer. Entrén sjunker in i byggnaden och blir på så sätt skyddad, samtidigt som den blir tydligt markerad med obehandlad träpanel. Resten av huset får vara enkelt, vitt och intakt och markerar på så sätt vad utgångspunkten har varit.
Här delas funktioner dessutom upp i två byggnadsvolymer, vilket skapar spännande uteplatser mellan byggnaderna. På så sätt känns projektet även mindre, trots att man får ordentligt med yta inomhus.
Det blir ett fint möte mellan funktionalism och tradition, där huset uppenbarligen är gjort för just denna plats och med en specifik användare i åtanke. Ett supersamtida hus.
Detaljer
Genom att tolka om traditionella byggmetoder och principer kan man skapa nya spännande uttryck och design. Helt enkelt vända på invanda mönster och lösningar. Det kan till exempel vara något så enkelt som att bygga en vägg på ett annat sätt än vad vi vanligtvis gör. Staplade vedträn är något som vi är vana vid att se överallt på den svenska landsbygden, men inte så ofta i moderna samhällen. Men varför inte använda en sådan enkel princip för att bygga upp ett helt byggnadselement, som en vägg till exempel. Här har man gjort precis det och genom att låta väggelementen vara framträdande och tydliga får huset en väldigt unik prägel. Man kan ana att väggarna av vedträ relaterar till skogen på platsen, samtidigt som huset är en artificiell skapelse och kontrasterar mot platsen. Den hänsynsfulla relationen till platsen och den nya användningen av gamla principer blir då ett samtida hus.
Genom att tolka om traditionella byggmetoder och principer kan man skapa nya spännande uttryck och design. Helt enkelt vända på invanda mönster och lösningar. Det kan till exempel vara något så enkelt som att bygga en vägg på ett annat sätt än vad vi vanligtvis gör. Staplade vedträn är något som vi är vana vid att se överallt på den svenska landsbygden, men inte så ofta i moderna samhällen. Men varför inte använda en sådan enkel princip för att bygga upp ett helt byggnadselement, som en vägg till exempel. Här har man gjort precis det och genom att låta väggelementen vara framträdande och tydliga får huset en väldigt unik prägel. Man kan ana att väggarna av vedträ relaterar till skogen på platsen, samtidigt som huset är en artificiell skapelse och kontrasterar mot platsen. Den hänsynsfulla relationen till platsen och den nya användningen av gamla principer blir då ett samtida hus.
I det här huset finns flera intressanta detaljer. Det är inte bara träväggarna som är speciella, man har även arbetat med väggar av natursten. Ytterligare ett gammalt sätt att bygga på, men som ändå känns samtida tack vare de raka linjerna och att man utnyttjar väggarna för köksförvaring. Stenväggarna känns dessutom helt rätt, eftersom de relaterar till de omgivande klipporna. Ytterligare en koppling till platsen och naturen i en modern tappning.
Här används gamla principer i ny tolkning, för att skapa byggnader i harmoni med omgivningen, som den framtida människan trivs i. Huset blir unikt och känns utvecklat för just den här platsen. Men egentligen bygger designen på enkla principer som staplade vedträn och stenmurar. Något som vi alla kan känna igen och relatera till, men genom att använda dem på nya sätt blir det en samtida byggnad.
Här används gamla principer i ny tolkning, för att skapa byggnader i harmoni med omgivningen, som den framtida människan trivs i. Huset blir unikt och känns utvecklat för just den här platsen. Men egentligen bygger designen på enkla principer som staplade vedträn och stenmurar. Något som vi alla kan känna igen och relatera till, men genom att använda dem på nya sätt blir det en samtida byggnad.
Moderna material
En klassisk husform behöver inte få samma slutresultat. Genom att leka med formen av den solida strukturen och låta funktionen påverkas, kan man enkelt förändra dess uttryck och på så sätt få ett samtida hus. Återigen ett sorts möte mellan funktionalism och tradition.
Idag behöver en vägg inte längre bestå av trä, tegel eller betong, utan kan exempelvis ersättas med stora glaspartier tack vare bättre isoleringsförmåga och hållfasthet. På så sätt kan en byggnad få ett modernt ansikte.
En klassisk husform behöver inte få samma slutresultat. Genom att leka med formen av den solida strukturen och låta funktionen påverkas, kan man enkelt förändra dess uttryck och på så sätt få ett samtida hus. Återigen ett sorts möte mellan funktionalism och tradition.
Idag behöver en vägg inte längre bestå av trä, tegel eller betong, utan kan exempelvis ersättas med stora glaspartier tack vare bättre isoleringsförmåga och hållfasthet. På så sätt kan en byggnad få ett modernt ansikte.
Träbyggande
Att bygga i trä har en lång tradition i Sverige. Hus-1 av Torsten Ottesjö är ett exempel på hur hantverk kan utmana dagens byggnormer. Den kompakta husvolymen svarar mot funktionen som tillflyktsort för ett par boendes i Göteborg. Den rundade formen svarar mot var man som mest behöver ytan, samtidigt gör den spetsiga takvinkeln att snön lätt ramlar av. Spåntak är väl beprövat men i detta utförande blir det både spännande och unikt. Husets form och material har utformats utifrån behov och plats snarare än stil och normer.
Läs om hur svensk byggteknik spred sig till Amerika redan på 1600-talet
Att bygga i trä har en lång tradition i Sverige. Hus-1 av Torsten Ottesjö är ett exempel på hur hantverk kan utmana dagens byggnormer. Den kompakta husvolymen svarar mot funktionen som tillflyktsort för ett par boendes i Göteborg. Den rundade formen svarar mot var man som mest behöver ytan, samtidigt gör den spetsiga takvinkeln att snön lätt ramlar av. Spåntak är väl beprövat men i detta utförande blir det både spännande och unikt. Husets form och material har utformats utifrån behov och plats snarare än stil och normer.
Läs om hur svensk byggteknik spred sig till Amerika redan på 1600-talet
Tegel
Tegel fungerar väldigt bra som bärande element i väggar, det har bra fuktegenskaper och håller länge. Nackdelen är att det nästan bara fungerar i tryck, alltså är det svårt att göra stora öppningar i tegel. Det är därför man ser så många valv i gotiska kyrkor, det är enda sättet att skapa öppningar. Det passar därför bra att använda tegel i murar och liknande situationer och sen komplettera det med andra material där man eftersträvar öppenhet. Här möter gammal byggteknik en lättare glaskonstruktion.
Tegel fungerar väldigt bra som bärande element i väggar, det har bra fuktegenskaper och håller länge. Nackdelen är att det nästan bara fungerar i tryck, alltså är det svårt att göra stora öppningar i tegel. Det är därför man ser så många valv i gotiska kyrkor, det är enda sättet att skapa öppningar. Det passar därför bra att använda tegel i murar och liknande situationer och sen komplettera det med andra material där man eftersträvar öppenhet. Här möter gammal byggteknik en lättare glaskonstruktion.
Sedum och torv
En sorts tidlöshet vilar ofta över nyritade hus som använder sig av traditionell byggteknik. Att bädda in huset i landskapet och använda torv som isolering och ytskikt känns på inget sätt otidsenligt, utan ger tvärtom ett supermodernt intryck. Torvtakets termiska massa kan även bidra med positiva värmelagrande effekter till dagens ofta lätta konstruktioner. Att lägga torvtak minskar också mängden hårdgjord yta vilket har en positiv inverkan på närmiljön och den biologiska mångfalden, speciellt i våra städer. I Sommerhus B från Kassow har man lyckats klä taken med samma växtlighet som finns i omgivningen. Det växande taket tillsammans med den varsamma placeringen gör att husen blir som ett med naturen. Den här kombinationen av traditionell byggnadsteknik som anpassats mot dagens behov, i samklang med sin omgivning, är ett bra svar på vad den samtida arkitekturen är.
Läs mer om hur man kan bo under jorden
En sorts tidlöshet vilar ofta över nyritade hus som använder sig av traditionell byggteknik. Att bädda in huset i landskapet och använda torv som isolering och ytskikt känns på inget sätt otidsenligt, utan ger tvärtom ett supermodernt intryck. Torvtakets termiska massa kan även bidra med positiva värmelagrande effekter till dagens ofta lätta konstruktioner. Att lägga torvtak minskar också mängden hårdgjord yta vilket har en positiv inverkan på närmiljön och den biologiska mångfalden, speciellt i våra städer. I Sommerhus B från Kassow har man lyckats klä taken med samma växtlighet som finns i omgivningen. Det växande taket tillsammans med den varsamma placeringen gör att husen blir som ett med naturen. Den här kombinationen av traditionell byggnadsteknik som anpassats mot dagens behov, i samklang med sin omgivning, är ett bra svar på vad den samtida arkitekturen är.
Läs mer om hur man kan bo under jorden
Gammalt blir nytt
Återanvända plankor får här nytt liv i ett hus med höjd. Åldrandet självt är vad som känns attraktivt, och på ett paradoxalt sätt även framtida.
Återanvända plankor får här nytt liv i ett hus med höjd. Åldrandet självt är vad som känns attraktivt, och på ett paradoxalt sätt även framtida.
Upptäck dessa andra hus som använt sig av natur och tradition för att bli moderna
Ett hus i samklang med Pennsylvanias lantliga landskap
7 fantastiska jordnära hem, från Spanien till Wales
Ett strandhus på medar i Nya Zeeland
Ett hus i samklang med Pennsylvanias lantliga landskap
7 fantastiska jordnära hem, från Spanien till Wales
Ett strandhus på medar i Nya Zeeland
Liknande artiklar
Renovering & bygga om
Stora expertguiden: Hur anlitar man en arkitekt?
Vi har gjort en djupdykning i arkitektyrket, och fått svar på de allra vanligaste frågorna med hjälp av tre experter.
Läs artikeln
Renovering & bygga om
Få dina drömmars Attefallshus: 3 experter ger sina bästa tips
Längtar du efter en gäststuga, ett hemmakontor eller kanske en bastu? Dessa experter vet hur du bäst kan använda de 25 kvadraten.
Läs artikeln
Inredning & dekoration
Drömstudion: Kreativ oas på liten yta i Göteborg
Av Sara Norrman
Studio A3 använde knep från båtbyggarvärlden när de planerade de ytterligt smarta 20 kvadratmetrarna.
Läs artikeln
Houzz Tours
Houzz Tour: Familjen som byggde ett hus till konsten
Av Sara Norrman
En tom tomt med ett underjordiskt garage blev Louise och Richards första byggprojekt – och de siktade högt.
Läs artikeln
Design
Shou Sugi Ban – bränt trä är det nya svarta
Genom att omvandla trä till en lättskött och spännande yta håller den uråldriga tekniken på att bli en global trend.
Läs artikeln
Internationellt
Houzz Tour: Ett helt hus på 72 kvadrat med olika våningsplan
Arkitekten hittade omöjlig yta i den smala byggnaden med lösningar på hög nivå.
Läs artikeln
Renovering & bygga om
Experten: "Därför kan det löna sig att flytta på trappan hemma"
Av Hugo Tugman
Det låter som ett krångligt projekt att flytta på en trappa – men arkitekten skriver att det kan lösa många problem.
Läs artikeln
Renovering & bygga om
Attefallshus – 8 kreativa idéer för de nya, extra kvadratmetrarna
Av Stina Lodén
Från 1 mars 2020 får Attefallshuset vara 30 kvm, jämfört med tidigare begränsningen på 25. Vad gör du med 5 extra kvm?
Läs artikeln
Stanna hemma
Hur kommer coronaviruset förändra våra hem?
Fem arkitekter från länder i lockdown delar tankar om hur vi kan bygga tryggare och bättre i framtiden.
Läs artikeln
Sverige
5 minuter med... Marcia Harvey Isaksson
Av Sara Norrman
Inredningsarkitekten och curatorn berättar om hur hon gjort blommig tapet av arkitekters ritningar.
Läs artikeln
Så intressant läsning och vackra bilder! Kul att få lära sig mer och få en bättre inblick i arkitekturens värld!
Vad kul att ni uppskattar artikeln och att den kändes "matnyttig"! Vi ger gärna mer tips i framtiden för att lyckas i jakten på drömhuset!