Houzz Tour: En villa med själ och hjärta i trä bland Smålands skogar
Arkitekten Tina Wik är en av landets största förespråkare för det byggmaterial som vi svenskar nästan är själsligt besläktade med – träet.
Villa Alsmarker ser vid första ögonkast ganska vanligt ut. Ett rött familjehus i trä, som många andra i Växjö, Småland och Sverige. Men sen märker man den ovanliga formen, hur huset böjer sig runt på ena sidan medan den andra sidan består av högre, förskjutna delar som nästan formats i trappsteg. Inte ens Falurödfärgen ser riktigt vanlig ut, är den inte lite mörkare? “Jo, det stämmer,” säger arkitekt Tina Wik. “Villa Alsmarker är ett hus i vår tid, men som tar ansats i äldre träbyggnadsteknik. Husets stomme är exempelvis en modern variant av plankväggen – en flerskiktsvägg med stående plank ömsom liggande panel i tre skikt. Och den mörkröda slamfärgen kom sig av att vi blandade i lite jordpigment, så kallat caput mortum, för att få en annan ton”.
Tina Wik har bred erfarenhet inom arkitektur, från nyproduktion till internationella renoveringsarbeten. Hon har arbetat för Kulturarv Utan Gränser i Bosnien Hercegovina, är gästprofessor på Högskolan Dalarna och slottsarkitekt på Örebro Slott. “Restaurering är ofta ett intellektuellt arbete, det krävs kunskap och erfarenhet för att hitta kreativa och samtidigt varsamma lösningar med gamla hus. Men det är lika skapande som att bygga helt nytt. Hur man lägger in el, skrymmande installationer och värme på ett osynligt vis till exempel. Största utmaningen kan vara att få andra att förstå varför något som ofta inte uppskattas av allmänheten ska bevaras. Det finns ju 70-tals hus som har unika kvaliteter och då måste man ha pedagogisk kunskap för att kunna förmedla det behovet”.
Byggnader i trä har blivit en hjärtesak för Tina Wik, och församlingshuset i Nora som färdigställdes 1997 var det första som byggdes där ett massivsystem i trä användes till mellanbjälklagret, säger hon. “Fast nu är det mycket vanligare. I vanliga fall bygger man trähus med laster som belastas punktvis, helst i fiberriktningen. I Nora församlingshem belastades mellanbjälklagret asymmetriskt, därför valdes ett massivt mellanbjälklag i trä. När jag byggde bostadshusen Wälludden i Växjö helt i trä ritade jag till och med hisschaktet i trä, och eftersom det blir billigare än betong fick jag byggherrarna att gå med på att sätta in fönster i hisschaktet utan att kostnaderna blev lika höga som om det byggts i betong”.
Träet har en plats i det svenska folkkynnet, säger Tina, det finns ju överallt, är miljövänligt men bjuder också mycket på sig själv som byggmaterial. I länder som inte har en lika stor rikedom av trä, där de måste hushålla med det, är arkitekterna noggranna med att visa upp det i byggnader, istället för att gömma undan det som vi ibland gör i Sverige. Som exempel ger Tina Bibliotheque Nationale de France i Paris, där hyllorna med alla böcker tar en central plats och träet känns exklusivt. “I Sverige måste vi kanske lära oss att värdera träet lite mer, att ge det elegans och unika uttryckssätt”.
Tina Wik har bred erfarenhet inom arkitektur, från nyproduktion till internationella renoveringsarbeten. Hon har arbetat för Kulturarv Utan Gränser i Bosnien Hercegovina, är gästprofessor på Högskolan Dalarna och slottsarkitekt på Örebro Slott. “Restaurering är ofta ett intellektuellt arbete, det krävs kunskap och erfarenhet för att hitta kreativa och samtidigt varsamma lösningar med gamla hus. Men det är lika skapande som att bygga helt nytt. Hur man lägger in el, skrymmande installationer och värme på ett osynligt vis till exempel. Största utmaningen kan vara att få andra att förstå varför något som ofta inte uppskattas av allmänheten ska bevaras. Det finns ju 70-tals hus som har unika kvaliteter och då måste man ha pedagogisk kunskap för att kunna förmedla det behovet”.
Byggnader i trä har blivit en hjärtesak för Tina Wik, och församlingshuset i Nora som färdigställdes 1997 var det första som byggdes där ett massivsystem i trä användes till mellanbjälklagret, säger hon. “Fast nu är det mycket vanligare. I vanliga fall bygger man trähus med laster som belastas punktvis, helst i fiberriktningen. I Nora församlingshem belastades mellanbjälklagret asymmetriskt, därför valdes ett massivt mellanbjälklag i trä. När jag byggde bostadshusen Wälludden i Växjö helt i trä ritade jag till och med hisschaktet i trä, och eftersom det blir billigare än betong fick jag byggherrarna att gå med på att sätta in fönster i hisschaktet utan att kostnaderna blev lika höga som om det byggts i betong”.
Träet har en plats i det svenska folkkynnet, säger Tina, det finns ju överallt, är miljövänligt men bjuder också mycket på sig själv som byggmaterial. I länder som inte har en lika stor rikedom av trä, där de måste hushålla med det, är arkitekterna noggranna med att visa upp det i byggnader, istället för att gömma undan det som vi ibland gör i Sverige. Som exempel ger Tina Bibliotheque Nationale de France i Paris, där hyllorna med alla böcker tar en central plats och träet känns exklusivt. “I Sverige måste vi kanske lära oss att värdera träet lite mer, att ge det elegans och unika uttryckssätt”.
“Tomas var konstruktör, han kom till mig med en lösning på hur stommetoden skulle vara, samt en lista på önskemål”, säger Tina. “Huset skulle ha tre rum för barnen, två badrum, ett arbetsrum, ett allrum och en matplats. Fortsättningsvis ville han att det skulle vändas bort från grannarna och maxa tomten utan insyn. Dessutom skulle det följa solen och väderstrecken, så barnrummen, uteplatsen och köket har morgonsol, vardagsrummet sidoljus och arbetsrummet kvällssol”.
Fasaden består av liggande och stående ”Z-panel” i varierande bredder och som målats med en mörk röd FaluRödfärg. Kulören skulle vara ”strängt” röd. “Slamfärgen återknyter inte bara till gammal svensk tradition, den fungerar dessutom i harmoni med trä”, säger Tina. “Slamfärgen är öppen. Fuktvariationerna i en helt obehandlad träfasad och en fasad målad med slamfärg är identiskt lika. Det är sympatiskt med ett färgsystem som inte alls påverkar trämaterialets i grunden goda egenskaper. Trä ruttnar inte om det får en chans att torka!”
Entréerna i väster är det första man möter, den ena är en groventré som ger inblick i köket och frukostplatsen på husets andra sida. Huvudentrén knyter samman och ger inblickar till alla delar av huset.
LÄS MER: Houzz Tour: Svarta detaljer och klassisk elegans hos Ulrika i Skövde
LÄS MER: Houzz Tour: Svarta detaljer och klassisk elegans hos Ulrika i Skövde
Planlösningen är öppen och känslan av det material huset är byggt av finns med som en ständig, varm närvaro. Alla rum för samvaro står i nära relation till varandra men är samtidigt delvis avgränsade. Barnen har en egen del nära entrén.
Planen från första början var att villan skulle kretsa kring matplatsen – husets hjärta. Köket skulle vara ett arbetskök utan matplats, var önskemålet. Äta gör man vid middagsbordet i allrummet.
Vill du göra om ditt kök? Här finns experthjälp!
Vill du göra om ditt kök? Här finns experthjälp!
Att huset fick en sluten fasad mot gatan och mot granntomten var ganska självklart, liksom att vardagsrummet öppnar sig mot trädgården och skogsdungen. Den stora öppna spisen sprider ordentligt med värme under de kallare månaderna.
“Det var roligt att jobba så nära med en kund som också var någon som tyckte varje problem bara var en utmaning, och som alltid kom med en lösning”, säger Tina. Arbetsrummet har kvällssol, och väggar i en mjukt gul nyans.
Se fler matplatser med vackert trägolv här
Se fler matplatser med vackert trägolv här
Tinas drömprojekt inom restaurering handlar också om trä. “Ja, det skulle vara de gamla fantastiska träpalatsen på Princes’ Islands, på öarna utanför Istanbul, det skulle vara en utmaning”.
BERÄTTA! Vad tycker du om det här vackra trähuset?
BERÄTTA! Vad tycker du om det här vackra trähuset?
Läge: Växjö, Småland
Storlek: 170 kvadratmeter
Arkitekt: Tina Wik Arkitekter AB
Stomentreprenör: Ekologibyggarna
Vem byggdes huset för? Tomas & Katarina Alsmarker med familj
Ungefärlig kostnad: 17,000 kr per kvadratmeter
Villa Alsmarker ligger på en lite udda hörntomt strax utanför Växjö. Uppdraget var att skapa ett modernt trähus med utgångspunkt från tomtens form och väderstreck i ett massivt träbyggnadskoncept som kunden själv utvecklat. Utmaningen blev att hantera den smala tomten utan att bygga bort solljuset samt testa byggsystemet, dess möjligheter och begränsningar.