Houzz Tour: Totalrenovering i kollohuset på Ljusterö anno 1911
Paret Ottosson tog sig an ett nedkört kollo och med tålamod, respekt för husets själ och golvvärme har de skapat ett härligt åretruntboende.
Ylva och Tomas bodde tidigare med sina numera utflugna söner Max och Fredrik i ett radhus i Hässelby. På fritiden flydde de stadspulsen till lantstället på Vätö, norr om Norrtälje. “2008 gjorde vi upp en plan, Tomas och jag. Målet var att vi skulle ha ett annat typ av boende när våra söner började flytta ut. Vi satte några krav. Det skulle vara enkelt att pendla in till stan för vi ska jobba i alla fall tio år till. Så ville vi se havet, alltså inte Mälaren utan havet, det var viktigt för Tomas”, berättar Ylva.
I planen ingick också att bo nära ett uppbyggt samhälle med affär, grannar och aktiviteter. Framför allt ville paret ha ett unikt hus, annorlunda på rätt sätt för dem, men de definierade inte idén tydligare än så.
“Enligt planen skulle vi ha hittat vårt nya boende 2014 men vi sprang på det här huset ett år tidigare. En dag skulle vi åka längdskidor men Tomas halkade och slog tån så vi stannade hemma och såg en liten annons på Hemnet.”
I planen ingick också att bo nära ett uppbyggt samhälle med affär, grannar och aktiviteter. Framför allt ville paret ha ett unikt hus, annorlunda på rätt sätt för dem, men de definierade inte idén tydligare än så.
“Enligt planen skulle vi ha hittat vårt nya boende 2014 men vi sprang på det här huset ett år tidigare. En dag skulle vi åka längdskidor men Tomas halkade och slog tån så vi stannade hemma och såg en liten annons på Hemnet.”
På den gamla trappan har många kollobarn sprungit. “Trappan med utsikt är mysig, här sitter man gärna”, säger Ylva.
HUSESYN
Här bor: Ylva och Tomas Ottosson. Tomas är IT-chef på AON. Ylva driver IdEntity, Rekrytering och HR.
Byggår: 1911
Läge: Ljusterö, Österåkers Kommun, norr om Stockholm
Storlek: 210 kvadratmeter
Arkitekt: Karin Gärdenäs på Karla Arkitekter
Byggtid: 12 månader
Kostnad: Interiör totalrenovering 3,5 miljoner kronor.
Foto: Ingemar Edfalk
Många i parets omgivning tyckte att det inte var värt att renovera det gamla huset och att de skulle riva. Då hade de fått ett helt nytt hus som var ungefär hälften så stort som det gamla. Men i parets plan ingick ett hus som var unikt och husets exteriör behövde inte bytas ut, men det blev en totalrenovering på insidan.
För att uppnå en tidstypisk interiör från byggåret 1911 tog de hjälp av Karin Gärdenäs på Karla Arkitekter och Anette Biörk på Traditionella lantkök.
HUSESYN
Här bor: Ylva och Tomas Ottosson. Tomas är IT-chef på AON. Ylva driver IdEntity, Rekrytering och HR.
Byggår: 1911
Läge: Ljusterö, Österåkers Kommun, norr om Stockholm
Storlek: 210 kvadratmeter
Arkitekt: Karin Gärdenäs på Karla Arkitekter
Byggtid: 12 månader
Kostnad: Interiör totalrenovering 3,5 miljoner kronor.
Foto: Ingemar Edfalk
Många i parets omgivning tyckte att det inte var värt att renovera det gamla huset och att de skulle riva. Då hade de fått ett helt nytt hus som var ungefär hälften så stort som det gamla. Men i parets plan ingick ett hus som var unikt och husets exteriör behövde inte bytas ut, men det blev en totalrenovering på insidan.
För att uppnå en tidstypisk interiör från byggåret 1911 tog de hjälp av Karin Gärdenäs på Karla Arkitekter och Anette Biörk på Traditionella lantkök.
“Vi har kor som grannar och det är mörkt på kvällarna. Det tar 1,5 timme till centrala stan men vi försöker jobba hemifrån en dag i veckan och det går buss hela vägen. Det var ett krav att inte vara helt beroende av bil.”
I början kunde de knappt ta sig fram på den stora tomten med mängder av sly in på huset och tallar som skymde havsutsikten.
“Det var mycket skräp på tomten så vi har plockat tandkrämstuber från 60-talet och pilsnerflaskor från 30-talet. Rätt vad det var fick man upp något och så bara: jaha, här var en gammal slev! Vi kunde öppnat museum om vi sparat allt,” säger Ylva och skrattar till.
“Det är en naturtomt och så vill vi ha det. Vi ska fixa lite mer växter runt huset, men inte anlägga gräsmatta eller bygga staket.”
I början kunde de knappt ta sig fram på den stora tomten med mängder av sly in på huset och tallar som skymde havsutsikten.
“Det var mycket skräp på tomten så vi har plockat tandkrämstuber från 60-talet och pilsnerflaskor från 30-talet. Rätt vad det var fick man upp något och så bara: jaha, här var en gammal slev! Vi kunde öppnat museum om vi sparat allt,” säger Ylva och skrattar till.
“Det är en naturtomt och så vill vi ha det. Vi ska fixa lite mer växter runt huset, men inte anlägga gräsmatta eller bygga staket.”
Fönstren var en historia för sig. Under den risiga ytan var träet friskt och många blåsta glasrutor mellan spröjsen var intakta. “Det är själ i ett gammalt hus och vi kände att vi skulle ha dödat det lite om vi tog bort de gamla fönstren. Nya energifönster hade varit enkelt men kändes helt fel. Vi hittade en fönsterhantverkare som heter Per Lundqvist som håller till på Singö i skärgården, norr om Stockholm. Pelle på Singö är fantastisk, han kom hit och tog med sig två fönster i taget, renoverade och tog tillbaka dem. Det tog nästan ett år totalt att renovera alla 23 fönster.”
De glas som inte gick att rädda byttes ut till så kallat Restover, glas som ser ut som gammalt i strukturen. “För att vi inte ska frysa ihjäl på vintern så har vi innanfönster från Allmoge Snickerier i Leksand.”
Innanfönster kan vara avancerade att sätta upp i gamla hus med knepiga vinklar och vrår, men Tomas lyckades få alla på plats. De flesta är inte öppningsbara men de fönster som ska kunna öppnas året om har fått gångjärn.
De glas som inte gick att rädda byttes ut till så kallat Restover, glas som ser ut som gammalt i strukturen. “För att vi inte ska frysa ihjäl på vintern så har vi innanfönster från Allmoge Snickerier i Leksand.”
Innanfönster kan vara avancerade att sätta upp i gamla hus med knepiga vinklar och vrår, men Tomas lyckades få alla på plats. De flesta är inte öppningsbara men de fönster som ska kunna öppnas året om har fått gångjärn.
Samtidigt som fönstren renoverades startade ombyggnaden. “Det var fullt ös från februari till juli när vi äntligen flyttade in. Det som inte var så lyckat var att vi sålde radhuset med utflyttning sista april. Så på valborgsmässoafton stod vi med massor av prylar från ett hus vi haft över 20 år och ingenstans att flytta in. Tre månader spenderade vi i Tomas föräldrars husvagn som parkerades med sjöutsikt. Det var en superkall vår och bara katten var helt nöjd”, medger Ylva.
I undervåningen finns inte ett enda element. Hela golvet togs bort planka för planka för att byta ut den gamla trossbotten och ge plats för golvvärme.
Golvet hade tidigare breda springor och lades tillbaka kant i kant. I hallen räckte inte golvet till när det skulle läggas tillbaka och fick kompletteras med ett nytt golv som är så likt det gamla att det knappast märks.
“Trappan var avstängd med en vägg för brandsäkerhet. Vi tog bort väggen och under trappan finns det nu en ny garderob för ytterkläder och flytvästar. Vi har en båtplats på en gemensam brygga med våra grannar.”
I undervåningen finns inte ett enda element. Hela golvet togs bort planka för planka för att byta ut den gamla trossbotten och ge plats för golvvärme.
Golvet hade tidigare breda springor och lades tillbaka kant i kant. I hallen räckte inte golvet till när det skulle läggas tillbaka och fick kompletteras med ett nytt golv som är så likt det gamla att det knappast märks.
“Trappan var avstängd med en vägg för brandsäkerhet. Vi tog bort väggen och under trappan finns det nu en ny garderob för ytterkläder och flytvästar. Vi har en båtplats på en gemensam brygga med våra grannar.”
Nyproducerade dubbeldörrar leder in till köket som vetter mot skogen.
Tomas bakar gärna bröd i ugnen från Ilve. “Vi har en dröm som inte är helt orealistisk och det är att baka bröd i stenugn på tomten. Ljusterö är ju en stor sommarö med 20 000 personer sommartid men här finns inget bageri”, säger Ylva med entusiasm i rösten.
Köksdesignern Anette Biörk står bakom köket som skiljer sig rejält från kolloköket. Eftersom paret ofta bjuder in till middagar ville de ha ett stort smidigt kök. Kombispisen med gasplattor och elugn passar även för brödbak. “Den svarta fläktkåpan skulle varit vit och murad men muraren blev sjuk och så tittade vi på den här istället och tycker faktiskt det blev bättre eftersom den bryter av mot det vita.”
Köksdesignern Anette Biörk står bakom köket som skiljer sig rejält från kolloköket. Eftersom paret ofta bjuder in till middagar ville de ha ett stort smidigt kök. Kombispisen med gasplattor och elugn passar även för brödbak. “Den svarta fläktkåpan skulle varit vit och murad men muraren blev sjuk och så tittade vi på den här istället och tycker faktiskt det blev bättre eftersom den bryter av mot det vita.”
Köket är från Snickargårdens Möbler och Inredningar. Köksmodellen heter Farstavik. Platsbyggd köksbänk och inbyggda hyllor, både öppna och stängda, utnyttjar väggytan intill fönstret.
Stenskivorna på köksbänkarna är av tålig finsk granit. “Man kan göra vad man vill på dem som att baka och ställa heta plåtar direkt på stenen. Det är vackert och ett levande material”. Vitvarorna är dolda bakom skåpdörrar med tidstypiska beslag och snickerier. Intill finns en dörr till ett stort hörnskafferi.
“Jag äskar våra gammeldags strömbrytare som gör klickljud när man vrider om. Vi investerade i de här i köket. I resten av huset har vi en enklare variant men som också följer den gamla stilen”, säger Ylva.
Beslagen i gammaldags stil kommer från Nacka Byggnadsvård. I köksfönstret skymtar ett av de 30 sommarbostadsrätter byggda 2016 som också är målade med Falu Rödfärg för att smälta in med kollohuset.
“Alla som flyttade in var oroliga och undrade vad vi tyckte. Men vi ville ju inte bo isolerat och det är bara trevligt med grannar. Alla tjejer från föreningen kom hit till vårt hus på tjejmiddag en sommarkväll och det var mysigt.”
Diskho i porslin var vanligt i början av 1900-talet. “Vi funderade fram och tillbaka men valde porslin framför rostfritt. Det är mer krävande men inte så komplicerat. Det är bara att inte råka hälla rödvin där i och låta ligga över natten. Man får hålla efter lite mer helt enkelt.”
“Alla som flyttade in var oroliga och undrade vad vi tyckte. Men vi ville ju inte bo isolerat och det är bara trevligt med grannar. Alla tjejer från föreningen kom hit till vårt hus på tjejmiddag en sommarkväll och det var mysigt.”
Diskho i porslin var vanligt i början av 1900-talet. “Vi funderade fram och tillbaka men valde porslin framför rostfritt. Det är mer krävande men inte så komplicerat. Det är bara att inte råka hälla rödvin där i och låta ligga över natten. Man får hålla efter lite mer helt enkelt.”
Tomas har valt inredning till nedervåningens toalett och badrum med hjälp av Lena Siirala från Kakelpalatzet. Badrummet är lantligt med tassbadkar och mönstrat klinker som inramning.
Toaletten med schackrutigt golv har avskalad industrikänsla. "I övrigt ville vi ha mer lantstil. Det här är ju ingen sekelskifteslägenhet utan mer ett enkelt och lantligt hus."
Trappan, socklar, fönsterfoder och alla dörrar är målade i den neutrala gråtonen NCS 1500-N.
Trappan är klädd med pärlspont för att återskapa den ursprungliga känslan. Räcke och ledstång är original som har renoverats och målats om. “Det fanns inte spont här när vi köpte utan enkla och målade väggar. Men som tur var hade de i alla fall inte täckt över trägolvet med plastmatta.”
Trappan är klädd med pärlspont för att återskapa den ursprungliga känslan. Räcke och ledstång är original som har renoverats och målats om. “Det fanns inte spont här när vi köpte utan enkla och målade väggar. Men som tur var hade de i alla fall inte täckt över trägolvet med plastmatta.”
Trappan leder upp mot balkongen i det rum som kallas ateljén. Ett fåtal möbler och växter har sina tydliga uppgifter här, som läshörnet med den gamla fåtöljen och golvlampan samt ett stort citronträd.
Från soffan har man lika bra utsikt över den fungerande öppna spisen som tv:n. Mitt i bild skymtar gästtoaletten som är enkelt inredd med lantlig kommod från Ikea.
Övervåningen har element som motverkar kallraset från fönstren istället för golvvärme som på nedervåningen. I rummet med upptagen kattvind finns husets mysigaste gästrum där Ylva och Tomas har valt en avskalad och vilsam inredning.
Besök fler hus som renoverats med kärlek:
Den gamla mjölkvarnen fick nytt liv efter 40 år
Enkelheten visar vägen i lokstallet på Gotland
Kråkslottet i Uppland fylldes med teaterminnen och kärlek
Besök fler hus som renoverats med kärlek:
Den gamla mjölkvarnen fick nytt liv efter 40 år
Enkelheten visar vägen i lokstallet på Gotland
Kråkslottet i Uppland fylldes med teaterminnen och kärlek
Ylva och Tomas åkte ut en kall vinterdag när isen låg tjock på havet. Nyckeln låg under en sten och de fick visa sig själva in. På både in- och utsidan var huset minst sagt risigt med flagnande färg och rostiga fönsterbeslag. Det var som att komma in i en skola med krokar på väggarna, kollokök, tre handfat och duschar. Det var också fullt med gamla möbler och bråte. “Men vi tyckte det var häftigt och gillade läget, att bo på en rätt stor ö kändes härligt. Vi bestämde oss där och då och andra sommaren körde vi fullt ut och drog igång renoveringen för att permanentbo.”
Ylva och Tomas började med att rita upp interiören med arkitekten Karin och Anders på Vaxholms Byggnads AB. De ville inte göra om så mycket utan tyckte om huset som det var. Däremot behövde de ändra på planlösningen eftersom huset aldrig hade varit inrett för åretruntboende. “Det har bara varit kollo här men vi ville ha det som om någon hade bott här innan. Vi har byggt ett nytt hus på insidan av det gamla, kan man säga och huset krympte med sammanlagt 11 kvadratmeter genom isoleringen på alla ytterväggar”.